https://www.svd.se/experten-sa-kan-det-bli-om-tagen-blir-verklighet
SVD.se Publicerad 2021-03-15
Hur skulle de nya stambanorna i Sverige kunna se ut och hur snabbt skulle höghastighetstågen gå? SvD reder ut vad en ny järnväg skulle göra för landets många resenärer.
Experten: Så kan det bli om tågen blir verklighet
Futuristiska vagnar som rusar fram på banor fem meter över marken. Så skulle man kunna tänka sig höghastighetstågen på de omdebatterade nya stambanorna.
Tanken är inte helt orimlig, enligt Mats Berg, professor i järnvägsteknik vid institutionen för teknisk mekanik på KTH.
Men exakt hur tågen och själva banorna faktiskt skulle se ut är inte klart. Enligt Mats Berg beror det på flera faktorer.
– Det beror väldigt mycket på topografin och markförhållanden. I praktiken kan banorna byggas i en kombination av banvall, tunnlar och broar. Först är det bra att utreda var man ska lägga stambanorna och därefter avgöra höjdläge. Då kommer det också visa sig vilket markarbete som krävs.
Att bygga nya stambanor gör att snabbare tåg kan trafikera de nya banorna, medan långsammare persontåg och godståg kan gå på de existerande stambanorna.
– Det gör att man kan få mer än dubbelt så mycket trafik än i dag när man så kallat hastighetsseparerar tågen på olika banor, säger Mats Berg.
Jönköping planeras bli noden i det nya svenska nätet, varifrån det ska gå linjer i riktningarna till Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Rent planeringsmässigt jobbas det med full fart på sträckan Järna, söder om Södertälje, och ned till Linköping. Det är den sträckan där man har kommit längst i det här stadiet. Även sträckorna Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund befinner sig i planeringsprocessen.
I dag går det snabbaste tågen i Sverige kring 200 kilometer i timmen. Den nya topphastigheten för tåg som ska trafikera de omdiskuterade nya stambanorna skulle nå mellan 250 och 320 kilometer i timmen, enligt Mats Berg.
Flera länder i Europa har sedan många år tillbaka betydligt snabbare tåg än Sverige, däribland Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Nu förs diskussioner i både Danmark och Norge om höghastighetsbanor som ska ta de respektive länderna tidsmässigt närmare kontinenten, berättar Mats Berg.
– Man måste göra någonting i många länder, för det är fullt på de existerande järnvägarna. För Sveriges del är det inte en fråga ”om” utan ”hur”. Gör man det inte med nya stambanor och höghastighetståg behöver man hitta andra sätt, och det kanske inte är jätteaktuellt med nya motorvägar eller utökad flygtrafik.
Höghastighetstågen fanns med i januariavtalet men ännu har inget beslut tagits. En av de stora knäckfrågorna är kostnaden.
– Man måste hela tiden koppla kostnaden mot den förväntade nyttan, vilken är svårt att räkna på, säger Mats Berg och fortsätter.
– Det är också en fråga om vem eller vilka som ska betala för projektet, säger Mats Berg, professor i järnvägsteknik vid institutionen för teknisk mekanik på KTH.
SvD:s journalistiska värdegrund: Läs mer