Tomtebodas kolonilottsägare har levt i ovisshet i åratal.
Vad händer när Ostlänken byggs?
Nu får de ett besked som inger hopp.

Corren 17 JUNI 2017

Koloniområdet har funnits här sedan 1950-talet, lite inklämt mellan järnvägen, Hagalundsvägen och numera även Råbergaleden. Blomsterprakten är bedövande så här års och känslan av idyll är påtaglig, endast avbruten av tåg som dundrar förbi då och då.

Men man märker snart att något inte står riktigt rätt till. Husen är inte alls så välvårdade som i stans andra koloniområden. Några ser nästan fallfärdiga ut.

– Vi vill ju inte att det ska vara så. Men vilka krav kan man ställa på medlemmarna när de inte vet om husen ska få stå kvar?
Vi lever i ovisshet, en ovisshet som äter sig in i själen, säger koloniföreningens ordförande NoureddineMoussaoui.

Det hela började för sju år sedan. Föreningen fick besked om att Ostlänken förmodligen ska dras rätt genom området och att hela kolonin kanske kan flyttas. En lämplig plats utsågs tillsammans med teknik- och samhällsbyggnadskontoret, mellan Spångerumsbron och Åbysäcken. Ett arbete med en detaljplan skulle sättas igång.

Men åren går och inget har hänt. Nu har föreningen tröttnat och kräver besked av kommunen.

– Vattenledningarna är från 1950-talet och behöver bytas. Vi har ingen riktig toalett utan bara tre torrdass, till 77 kolonilotter. Det är lite skämsigt och inte särskilt hygieniskt. Vi måste veta om vi får vara kvar och kan investera, eller om vi ska flytta, säger Noureddine.

Vi sitter i Catharina Kjellgrens trädgård och fikar med NoureddineMoussaoui och Anders Cronstierna. Alla tre sitter i föreningens styrelse.

– Tomteboda är ett fantastiskt integrationsprojekt. Hälften av medlemmarna är infödda svenskar och hälften från andra länder – Vietnam, Irak, Syrien, Libanon, Iran, Marocko och Libyen. Årsmötena håller vi numera på både svenska och arabiska tack vare Noureddine som tolkar, berättar Catharina.

Med vid bordet är även Elias Aguirre (S), kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsnämnden. Han har kommit hit för att lyssna och blir entusiastisk när integrationsaspekten lyfts fram.

– Det är viktigt med sådana mötesplatser för att skapa sammanhållning i vår stad. Det är som en idrottsförening, man har en gemensam grund att samlas kring. Här är det odlingen, säger han.

Elias Aguirre berättar att planerna på att flytta koloniföreningen skjutits upp eftersom dragningen av Ostlänken är så osäker. Kommunen vill undvika en hög, bred tågbro som klyver staden, Trafikverket vill inte ha en dyr tunnel och nu pågår en ny utredning.

Inte förrän nästa sommar räknar Aguirre med att frågetecknen kan börja rätas ut. Men efter att ha lyssnat på kolonisterna håller han med om att deras situation är ohållbar. Något måste hända snart.

– Det här ligger ju som en blöt filt över föreningen. Eftersom det drar ut så på tiden måste vi återuppta planarbetet och se om vi kan flytta kolonin, säger han.

Catharina Kjellgren påpekar att det tar tid att flytta. De flesta hus är platsbyggda och omöjliga att flytta, men det är massor av växter som ska grävas upp och planteras om. Kanske kan man få tillgång till en ny plats 2019 och lämna Tomteboda 2020?

– Det låter väl som en rimlig tidsplan, svarar Aguirre.

Efter mötet är ordförande NoureddineMoussaoui nöjd. Han är egen företagare i byggbranschen och avkopplingen på kolonilotten är viktig för honom.

– Jag odlar mycket kryddor från Marocko, sådant som är svårt att få tag på här. Och det är så skönt att ha ett ställe att fly till.