Riksdagsledamoten Muharrem Demirok, som kandiderar till att bli Centerpartiets nya ledare, är dömd för misshandel vid två tillfällen, rapporterar Corren.
Den första domen föll 1995 och ska enligt Demirok ha haft sin upprinnelse i ett bråk på den gymnasieskola där han gick. Andra gången han dömdes var 1999 efter vad Demirok beskriver som ”ett onödigt tjafs” på en studentfest.
Demirok informerade nyligen valberedningen om domarna.
– Även om det är två misstag som ligger långt bak i tiden är det frågor som har legat djupt inne i mig, behäftade med ånger och en hel del skam. Det är viktigt att medlemmarna har all information innan valet ska göras, säger Demirok till tidningen.
På en fråga om han tror att detta i praktiken innebär slutet för hans kandidatur svarar han:
– Nej, det tror jag inte. Jag hoppas jag kan få definieras av den jag är i dag och min politiska gärning, inte vad som hände för 24 eller 28 år sen.
Regeringen går nu vidare med sina tågplaner, som bland annat innebär ett stopp för höghastighetsbanor. .
Regeringen lägger höghastighetstågen på is. Samtidigt avbryts planeringen för sträckan Hässleholm–Lund, medan Göteborg–Borås pausas i väntan på en ny utredning. –Det är en katastrof för Västsverige, säger Ulf Olsson (S), kommunalråd i Borås, till TT.
Högerpartierna M, KD, L och SD har tidigare meddelat att de stoppar satsningen på höghastighetståg på sträckorna Stockholm–Göteborg samt Stockholm–Malmö som den förra regeringen ville genomföra.
Nu tar regeringen nästa steg och drar i gång nya utredningar av tre etapper.
Trafikverket får samtidigt i uppdrag att snarast avsluta planeringsarbetet med sträckan Hässleholm–Lund och att pausa projektet Göteborg–Borås till i höst.
”Regeringen vill att de satsningar som görs på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt. Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara mer kostnadseffektiva än om den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg hade fullföljts”, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett pressmeddelande.
”Helt orealistiskt”
Ulf Olsson (S), som är kommunalråd i Borås, är skarpt kritisk mot beslutet att utreda sträckan Göteborg–Borås ytterligare.
– Vi har redan Sveriges långsammaste järnväg, så det är helt orealistiskt att utgå från befintlig järnväg, säger han.
– Vi är Sveriges tredje största pendlingsområde och har ingen fungerande järnväg. Så utifrån sett är regeringens politik en katastrof. Och att man släpper det här dagen innan julafton är väl rätt symptomatiskt.
Per Tryding, vice vd för Sydsvenska handelskammaren, är också kritisk.
– Nu försvinner den enda större satsningen i Skåne som ligger i planen och då låg Skåne redan långt bakom Göteborg och Stockholm, säger han.
– Det kommer att bli problematiskt och en sak som är helt säker att det kommer att ta mycket längre tid, oavsett vad man beslutar. Det är väldigt konstigt att man väljer att först avbryta och sedan analysera, i stället för att göra tvärtom.
”Prioriterar upprustning”
Uppdragen till Trafikverket innebär samtidigt att det inte blir någon fortsatt planering av de så kallade centrala systemdelarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive till Hässleholm via Jönköping.
”Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur, före investeringar i höghastighetståg”, säger Andreas Carlson.
Oppositionen kallar dock beskedet för ”dråpslag” och ”sämsta tänkbara”.
”Regeringens besked om stoppad järnvägsutbyggnad är ett ytterligare dråpslag mot Sveriges möjligheter att långsiktigt få ett hållbart transportsystem”, säger Daniel Helldén, Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson, i en skriftlig kommentar.
”Sämsta tänkbara besked från regeringen dagen före julafton. Sverige behöver ökad kapacitet för både gods och arbetspendling. Då kan man inte som regeringen nu gör, sänka projekt som behöver komma i gång så fort det bara går”, säger Ulrika Heie, Centerpartiets infrastrukturpolitiska talesperson.
Fakta: Nya utredningar
I samband med beskedet tidigare i år om att höghastighetssatsningen avbryts meddelade regeringen att tre av tågetapperna, som redan ingår i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033, behövde en separat analys.
Nu tillsätts tre utredningar om etapperna:
För Ostlänken (Järna till Linköping) får Trafikverket i uppdrag att försöka hitta sätt att minska på kostnaderna, ”dock utan att det ska försena arbetet med Ostlänken nämnvärt”.
Planeringen för sträckan Göteborg–Borås pausas till 30 september nästa år i väntan på en utredning om en modifierad lösning ”utan att trafikstarten ska försenas”.
När det gäller Hässleholm–Lund ska det nuvarande planeringsarbetet avslutas snarast. I stället får en utredning i uppdrag att granska alternativa åtgärder för järnvägssystemet i Skåne, främst på sträckan Hässleholm–Lund men även på andra delar av banan.
Regeringen vill bygga Ostlänken billigare, Ostlänken mellan Linköping och Järna ska byggas, men Trafikverket uppmanas återigen att hitta besparingar.
Det är regeringens besked till Trafikverket. Däremot skrotasplanerna på nya stambanor från Linköping till Malmö och Göteborg.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 att den inte vill fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Den sade samtidigt att de tre sträckor som redan är beslutade – och ingår i nationell plan – ska analyseras ytterligare. Ostlänken är en av dem. Analysen är nu gjord och Trafikverket får nya direktiv att rätta sig efter. Arbetet med Ostlänken mellan Linköping och Järna tillåts fortsätta. Men Trafikverket uppmanas samtidigt att ”identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder”. Åtgärderna får dock inte försena bygget av Ostlänken nämnvärt. Däremot blir det, enligt det nya beslutet, ingen fortsättning söderut från Linköping. Den förra regeringens plan var annars att på sikt bygga höghastighetsbanor från Linköping via Jönköping till Malmö och Göteborg. Sträckan Hässleholm–Lund ingår i nationell plan, men det projektet ska trots det avslutas omedelbart. Det pågående arbetet med sträckan Borås–Göteborg ska ta paus, i väntan på vidare utredning. Regeringen motiverar besluten med att den prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. – Regeringen vill att de satsningar som görs på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande. /Åke Alvin
Beskedet: Omtag på allt – inklusive Ostlänken från corren 22-10-03
Beskedet från Helena Gellerman (L) en av dem som skrivit motionen om nej till höghastighetståg är tydligt. Alla planer, inklusive Ostlänken, stoppas och en ny kapacitetsutredning ska titta på hur man sen ska gå vidare.
”Jag vill inte föregå den utredningen. Den ska titta på hur man löser det på bästa sätt. Det finns en kapacitetsbrist och den måste vi lösa och det är troligen med ny järnväg men sen hur det ska se ut måste utredningen få titta på”, säger Helena Gellerman.
Motionen som också är författad av Tomas Morell (SD), Maria Stockhaus (M) och Magnus Jacobsson (KD) är partiernas officiella hållning i frågan.
”Den är förankrad i respektive parti”, säger Helena Gellerman.
Det handlar om att få kontroll på kostnaderna, menar hon.
”Grejen är att vi vill se över hela projektet med höghastighetståg. Det finns ingen finansiering till hela projektet. Det behöver man ha över blockgränserna om man ska starta ett sånt här stort projekt. Nu har kostnadsutvecklingen varit dramatisk.”
Ostlänken har planerats och projekterats i över 20 år. Nu ska det utredas igen?
”Men kanske inte i skarpt läge förrän de sista åren. Vi vill prioritera arbetspendling och godstrafik. Den nära arbetspendlingen är det som ger jobb och tillväxt . Vi ska inte fokusera på ändstationerna.”
”Utredningen får titta på den relativa restidsvinsten. När vi lägger så mycket pengar är det viktigt att vi underlättar för människor längs sträckorna att ta sig till jobbet.”
Det är väl det man hela tiden har hävdat att Ostlänken ska göra. Skapa större arbetsregioner och öka möjlighet till arbetspendling?
”Det är det man måste se över. Inte fokusera på höghastighetståg utan på arbetspendling och godstrafik och vad innebär det för sträckan. Sen är det kapacitetsbrist på många av sträckorna och det måste vi rätta till”, säger Helena Gellerman.
Ska man tolka det som att ny järnväg för 220 kilometerståg är ok men inte 320 kilometer?
”Vi vill inte sätta en specifik kilometergräns. Det får utredningen titta på”.
”Det här ska ses som ett omtag och att vi får bort höghastighetsfokuset och att vi tittar på vad det innebär för satsningarna”
Så när ni tar över blir det stopp för de järnvägsplaner som ligger, inklusive Ostlänken, en ny utredning ska titta över allt och sen får vi se vad som genomförs?
”Ja, så blir det och jag utgår från att den utredningen kommer igång fort och kan jobba på bra.”
I Norrköpings fall har det till exempel gjorts stora investeringar, fastigheter har inlösts och ett samfinansieringsavtal har tecknats med Trafikverket för bygge av en ny station. Ska sådana kommuner kompenseras på något sätt?
”Jag kan inte gå in på sådana detaljer. Det är en sak som kapacitetsutredningen får titta på så får man se. De får komma med förslag på hur man ska göra”, säger Helena Gellerman
Helena Gellerman (L), klimatpolitisk talesperson för Liberalerna och medförfattare till motionen om nej till höghastighetståg.
22:17:42
Zenaida Hadzimahovic
Linköping: Niklas Borg (M) om Ostlänken
Niklas Borg (M), avgående kommunstyrelseordförande i Linköping gör samma tolkning av motionen som Sophia Jarl (M), tillträdande kommunstyrelseordförande i Norrköping:
”Jag har tagit del av motionen precis nu. Vad jag kan förstå så påverkar det inte Ostlänken, men jag söker partiledningen hos oss för att få det bekräftat. Jag ser att Sophia Jarl gör samma tolkning som jag”.
Niklas Borg (M)
20:26:04
Mikael Pihlblad
”Kan förstå att man tänker på kostnaden”
Att den nya tilltänkta regeringen drar i handbromsen när det gäller kostnaderna är förståeligt, menar Sophia Jarl.
”Jag tycker inte det är konstigt att man tycker att det är förknippat för stora osäkerheter kring kostnader med tanke på den inflation och räntekostnader som är nu. Det gäller samma sak för oss i kommunen. Jag kan förstå att en ny regering måste beakta allt sådant.”
Det är mycket av Norrköpings planering som står och faller med Ostlänken. Ny station och annat, hur ser du på det?
”Det blir bara spekulationer. Vi har inga andra besked i dag utan fortsätter som planerat under hösten och kommande år.”
Spelar 250 kilometer eller 320 kilometer någon roll?
”Utifrån ett Norrköpingsperspektiv har vi alltid tänkt 250 kilometer.”
Mycket av Norrköpings framtida planering är beroende av att Ostlänken blir verklighet. Bland annat en ny Centralstation.
20:06:00
Mikael Pihlblad
”Handlar om arbetspendling”
Sophia Jarl (M) menar att det nej till höghastighetståg som de fyra representanterna från M, KD, L och SD lämnat in är ett nej till hastigheten 320 kilometer i timmen.
”Det handlar om vilken typ av tåg det ska byggas järnväg till. Det de säger i dag är att inte satsa på de 70 kilometer extra från 250 till 320 kilometer i timmen.”
Så du känner dig trygg i att Ostlänken fortsätter som planerat?
”Ostlänken handlar väldigt mycket om arbetspendling och det har hela tiden varit syftet med Ostlänken och de fyra delsträckor som är planerade. Arbetspendling är något man vill prioritera från den nya regeringen och ja , jag känner mig trygg. I dagsläget har vi inga andra besked och jag tänker inte spekulera i om det här skulle vara negativt. Tvärtom, har vi inga andra besked är det som är sagt det som gäller.”
”Eftersom det är arbetspendling som man uttrycker är prio 1 så ser jag inte hur Ostlänken inte skulle vara en del av den fortsatta projekteringen”, säger Sophia Jarl.
Tänkt tunnelpåslag för Ostlänken i Kolmårdsbranten
19:50:33
Mikael Pihlblad
Sophia Jarl (M): ”Har haft kontakt med partiet”
Sophia Jarl (M), tillträdande kommunstyrelseordförande i Norrköping, tror inte att partiernas nej till höghastighetståg påverkar planeringen av Ostlänken.
”Man kan läsa motionen på olika sätt. Vi har inte fått några nya besked till Norrköping idag om att Ostlänken inte ska realiseras. Vi tolkar det som att man går vidare med 250 kilometer i timmen-tågen men inte 320 kilometerstågen. Vi har inga besked om att det skulle vara någon förändring i planeringen för Ostlänken eller de andra delsträckorna som varit uppe”, säger Sophia Jarl. Har du haft kontakt med partiet nu?
”Lite kort kontakt under kvällen har jag haft och det beskedet jag får är precis det jag säger. Det finns ingenting i dagsläget om några detaljändringar kring Ostlänken. Det som är sagt tidigare är det som fortfarande gäller.”
19:38:08
Malin Ahnoff
Motionen som lämnades in till trafikutskottet under måndagen är en följdmotion till skrivelsen ”Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022–2033”, en skrivelse som den S-ledda regeringen lämnade in i somras.
Den nya motionen är undertecknad av Thomas Morell (SD), Maria Stockhaus (M), Magnus Jacobsson (KD) samt Helena Gellerman (L).
19:34:32
Malin Ahnoff
”Riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar”
Partiernas representanter menar i motionen att behoven av infrastruktursatsningar är stora i Sverige och att en satsning på höghastighetsjärnväg ”riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.”
19:32:35
Malin Ahnoff
Kritiska mot regeringens beslut
”Regeringen har dock valt att bortse från faktiska kostnader och kritik från forskare, Trafikverket och RRV. Regeringen har fortsatt att driva på den största enskilda infrastruktursatsningen på många decennier fullt medveten om att projektet är underfinansierat och att kostnader för bärande delar inte finns med i beräkningen”, skriver M, KD, SD och L i motionen.
Nej till höghastighetsjärnväg – besked från M, KD, L och SD
Publicerat 22-10-03 kl 17.50
Den regering som Moderatledaren Ulf Kristersson vill bilda kommer inte att bygga höghastighetsjärnväg.
Den slutsatsen kan dras av en gemensam motion som partierna på högersidan har lämnat in i riksdagen i dag.
I en gemensam följdmotion – som företrädare för partierna i dag har lämnat in till riksdagens trafikutskott, vid sidan av förhandlingarna – säger man nej till att bygga höghastighetsjärnväg.
Ska Stångådalsbanan och Tjustbanans tåg kunna köras till nya resecentrum när Ostlänken byggs? Eller blir Tannefors ändstation? Frågan utreds nu av Trafikverket.
Foto: Karin Hertz/Jimmy Karlsson
I samband med planeringen av Ostlänken utreder nu Trafikverket även Stångådalsbanan och Tjustbanan. Ett alternativ är att låta Tannefors bli ändstation.
Linköping 6 september 2022 05:00
Trafikverket kom i våras fram till hur Ostlänken ska dras genom Linköping – nämligen genom Torvinge, längs med Kallerstadsleden till ett nytt resecentrum nära Steningeviadukten och ut ur staden norr om Malmslätt.
Till den valda korridoren ritade Trafikverket även in en möjlighet att ansluta Stångådalsbanan till den nya stationen, med nya spår parallellt med Ostlänken.
Men frågan om Stångådalsbanan (Kalmar–Linköping)och Tjustbanan (Västervik–Linköping) är inte färdigutredd.
– Vi tittar nu på olika alternativ i samband med att vi går vidare med den fysiska planläggningen, säger Andreas Hult, projektledare för Ostlänken genom Linköping.
Fyra alternativ kan utkristalliseras:
Ny sträckning till en ny station som är gemensam med Ostlänken.
Tannefors station (Saab) blir ändstation. Annan kollektivtrafik mellan Tannefors och nya resecentrum.
Stångådalsbanan svänger av österut före Linköping och ansluter till södra stambanan i riktning mot Norrköping.
Ett spår behålls in till dagens resecentrum.
– Vi behöver fastställa två viktiga förutsättningar innan vi planlägger Ostlänken färdigt genom Linköping. Stångådalsbanan är den ena. Den andra är var vi kan placera sidosystemet, det vill säga uppställningsspår för Ostlänkens och södra stambanans tåg, säger Andreas Hult.
Framför allt Region Kalmar och kommunerna längs de båda banorna har länge slagits för en gemensam station med Ostlänken och för en anslutning till södra stambanan. Kopplingen till stambanan anses viktig, inte minst för möjligheten att i framtiden kunna återuppta godstrafik.
Så här ser Trafikverkets karta över Ostlänkens korridor genom Linköping ut. Det orange fältet under bokstaven ö på kartan visar en möjlig anslutning för Stångådalsbanan till stambanan. Men om den anslutningen ska bli verklighet utreds nu.
Foto: Trafikverket
Trafikverket har å sin sida svarat att banornas funktion ska behållas. Just ordet funktion spelar nu en central roll i Trafikverkets utredning. Frågan är om man kan anse att Stångådalsbanans funktion bibehålls om Tannefors blir slutstation, med bussanslutning till nya resecentrum.
– Vi har ännu inte haft någon dialog med kommunerna eller regionerna i den här frågan. Vi vill först utreda alternativen ordentligt och det tar åtminstone en månad till, säger Andreas Hult.
Alternativet med Tannefors som ändstation skulle innebära en försämring för många resenärer. På plussidan finns att man slipper kostnaden för nya spår och att Linköping får en barriär mindre.
– Vi gör en samhällsekonomisk sammanvägning. Det vill säga, vad är kostnaden kontra nyttan med de olika alternativen, säger Andreas Hult.
Den 3-27 februari 2022 bjöd Trafikverket in till samråd om delsträckan genom Linköpings tätort. Trafikverket utreder sju möjliga korridorer för Ostlänkens dragning genom Linköping.
Nu sammanställs alla inkomna synpunkter från samrådet. Alla synpunkter är viktiga för att vi ska få kunskap om faktorer att ta hänsyn till i vårt fortsatta arbete. Synpunkterna bemöts och sammanställs i en samrådsredogörelse som publiceras här på webbplatsen i början på april. I slutet på april planerar Trafikverket att ta ställning till inom vilken korridor vi ska bygga den nya stambanan.
När Trafikverket tagit ställning till var Ostlänken ska byggas genom Linköping kan vi ta fram en järnvägsplan som är en detaljerad beskrivning av hur sträckningen av järnvägen ska se ut och hur den ska byggas inom den valda korridoren. Planen ska även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB beskriver den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. I denna process bjuder vi in till fler samråd innan vi ställer ut planen för granskning.
3 feb …är det dags att vässa på alla argument du har för att vi ska få finnas kvar.. Passa på och gör din röst hörd! Det här är troligen sista chansen att säga något innan beslut tas.
Under den fortsatta planläggningen av delsträckan Linköping kommer samrådstillfällen anordnas och de som berörs av projektet kommer att bjudas in i god tid. Vid samrådstillfällena finns det möjlighet att träffa kunniga inom projektet för att få ta del av information och lämna eventuella synpunkter. Synpunkter tas även emot löpande.
Har du synpunkter om projektet är du välkommen att skicka dem till trafikverket, ju tidigare trafikverket får in dina synpunkter, desto större möjlighet har de att ta hänsyn till dem innan formella beslut tas. Du kan alltid skicka synpunkter till ostlanken@trafikverket.se , ange diarienummer TRV2014/72087.
Vill du veta mer? Denna planläggningsbeskrivning kommer att uppdateras löpande under projektet. Hör gärna av dig till trafikverket om du har frågor! Mer information om projektet hittar du på trafikverkets hemsida https://www.trafikverket.se/ostlanken
