Trafikverket anser inte att en flytt av Tjustbanans slutstation i Linköping skulle innebära någon dödsstöt för Tjustbanan.
Västervik 14 februari 2023 18:00
– Vi tycker att läget i Tannefors är likvärdigt med dagens placering, säger Fredrik Brokvist, långsiktig planerare på Trafikverket.
I går berättade vi om den kraftiga kritiken från Västerviks lokala politiker mot förslaget att lägga stationen för Tjustbanan och Stångådalsbanan i ett läge två kilometer från den nya centralstationen i Linköping. ”En dödsstöt”, sade till exempel Dan Nilsson (S).
I förslaget från Trafikverket som presenterades för politiker från Kalmar län vid ett möte i förra veckan placeras Linköpings nya centralstation i ett läge mellan den nuvarande stationen och Tornby. Det exakta läget återstår att fastställa.
Passagerarna på Tjust- och Stångådalsbanan skulle få kliva av och på i Tannefors. Strax norr om Saab. Närmare centrum än dagens stopp vid Tannefors, men fortfarande runt två kilometer från centralstationen.
– När vi har gått igenom de resandeundersökningar som finns så ska de flesta resande på Tjustbanan vidare till en destination i Linköping som Universitetssjukhuset, universitetet eller någon av de stora arbetsplatserna. Med bussanslutning i Tannefors blir det inte sämre än med dagens läge, säger Fredrik Brokvist.
Förslaget har inte fallit i god jord hos Kalmar läns politiker som tycker sig se att Tjust- och Stångådalsbanan klipps av från det nationella järnvägsnätet. Brokvist pekar på att med den nya placeringen i Tannefors finns möjligheten att bygga en anslutning så att Tjust- och Stångådalsbanan enkelt kan ansluta till stambanan norrut. Då skulle möjligheten finnas att driva trafik norrut mot Norrköping eller Stockholm.
Vad skulle vara den bästa lösningen för de resenärer som i dag tar tåget till Linköping för att sedan ta tåg vidare. Handlar det om buss mellan stationerna i Linköping eller ett tåg vidare norrut?
– Det måste vara en fråga för trafikhuvudmännen. Det är ju en fråga om kostnader och hur många resenärer det rör sig om, svarar Fredrik Brokvist.
Förändringarna är ett led i det stora Ostlänkenprojektet. Målet är att öka kapaciteten, och korta restiderna, på sträckan Linköping- Stockholm. Målet är att det projektet ska stå klart 2035. Med andra ord ligger förändringarna ett antal år framåt i tiden.
Just nu pågår arbetet med att ta fram en järnvägsplan. I det arbetet betonar Fredrik Brokvist att det kommer att bli möjligt för alla berörda att komma in med synpunkter på Trafikverkets förslag.
Den långa röda rektangeln markerar var Tjustbanans nya slutstation skulle ligga. Den röda punkten visar läget för dagens stopp i Tannefors. Den bruna rektangeln i övre delen av bilden visar det ungefärliga läget för den nya centralstationen.
Foto: Trafikverket
Trafikverket anser inte att en flytt av Tjustbanans slutstation i Linköping skulle innebära någon dödsstöt för Tjustbanan.
Västervik 15 februari 2023 09:19
– Vi tycker att läget i Tannefors är likvärdigt med dagens placering, säger Fredrik Brokvist, långsiktig planerare på Trafikverket.
I går berättade vi om den kraftiga kritiken från Västerviks lokala politiker mot förslaget att lägga stationen för Tjustbanan och Stångådalsbanan i ett läge två kilometer från den nya centralstationen i Linköping. ”En dödsstöt”, sade till exempel Dan Nilsson (S).
I förslaget från Trafikverket som presenterades för politiker från Kalmar län vid ett möte i förra veckan placeras Linköpings nya centralstation i ett läge mellan den nuvarande stationen och Tornby. Det exakta läget återstår att fastställa.
Passagerarna på Tjust- och Stångådalsbanan skulle få kliva av och på i Tannefors. Strax norr om Saab. Närmare centrum än dagens stopp vid Tannefors, men fortfarande runt två kilometer från centralstationen.
– När vi har gått igenom de resandeundersökningar som finns så ska de flesta resande på Tjustbanan vidare till en destination i Linköping som Universitetssjukhuset, universitetet eller någon av de stora arbetsplatserna. Med bussanslutning i Tannefors blir det inte sämre än med dagens läge, säger Fredrik Brokvist.
Förslaget har inte fallit i god jord hos Kalmar läns politiker som tycker sig se att Tjust- och Stångådalsbanan klipps av från det nationella järnvägsnätet. Brokvist pekar på att med den nya placeringen i Tannefors finns möjligheten att bygga en anslutning så att Tjust- och Stångådalsbanan enkelt kan ansluta till stambanan norrut. Då skulle möjligheten finnas att driva trafik norrut mot Norrköping eller Stockholm.
Vad skulle vara den bästa lösningen för de resenärer som i dag tar tåget till Linköping för att sedan ta tåg vidare. Handlar det om buss mellan stationerna i Linköping eller ett tåg vidare norrut?
– Det måste vara en fråga för trafikhuvudmännen. Det är ju en fråga om kostnader och hur många resenärer det rör sig om, svarar Fredrik Brokvist.
Förändringarna är ett led i det stora Ostlänkenprojektet. Målet är att öka kapaciteten, och korta restiderna, på sträckan Linköping- Stockholm. Målet är att det projektet ska stå klart 2035. Med andra ord ligger förändringarna ett antal år framåt i tiden.
Just nu pågår arbetet med att ta fram en järnvägsplan. I det arbetet betonar Fredrik Brokvist att det kommer att bli möjligt för alla berörda att komma in med synpunkter på Trafikverkets förslag.
Oppositionsrådet Malin Sjölander (M) och regionrådet Angelica Katsanidou (S) skriver ett skarpt ifrågasättande brev till infrastrukturminister Andreas Carlsson, och ber om ett möte för att diskutera det stationsläge i Linköping som för närvarande är det troliga valet, i samband med att Ostlänken byggs.
Foto: Marie Kerrolf/Ulrik Alvarsson/Martina Gradian
På tisdagen skickade Västerviks två toppolitiker inom regionen ett brev till infrastrukturministern, där de begär ett möte om Tjustbanans stationsläge i Linköping.
Västervik 15 februari 2023 09:09
Som vi berättat handlar frågan om att Tjust- och Stångådalsbanan i framtiden föreslås ha Tannefors norra, som slutstation i Linköping, och alltså inte ansluta till centralstationen som planeras i samband med bygget av Ostlänken.
I stället föreslås en bussanslutning föra resenärerna från Tannefors till exempelvis Stockholmståget.
Regionrådet Angelica Katsanidou (S) och oppositionsrådet Malin Sjölander (M) undertecknar det skarpt formulerade brevet tillsammans med regionrådet Karin Helmersson (C).
”Alternativet skapar en mängd negativa konsekvenser för den sydöstra delen av landet. Kopplingen mellan tillväxtmotorerna Kalmar-Linköping kapas av. Att resenärer måste byta till buss eller på annat sätt ta sig till nya stationsläget på stambanan för Ostlänken är en kraftig försämring ur tillgänglighetssynpunkt”, skriver de tre.
Andreas Carlson (KD) är minister för bostads- och infrastrukturfrågor i den nya regeringen.
Foto: Christine Olsson/TT
I brevet till bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) noterar de också att den utredning som regeringen precis sjösatt, vid namn ”Stångådals- och Tjustbanornas funktion för regional utveckling”, rimligen bör få genomföras innan man tar beslut om ett stationsläge.
”Region Kalmar län är därför mycket förvånade över tidplaner och bristande samordning av dessa utredningar.”
När vi når Angelica Katsanidou (S) på telefon beskriver hon känslorna inför stationsläget som en ”jättestor besvikelse och frustration”.
– Det här innebär spiken i kistan för våra regionala banor, både för Tjust- och Stångådalsbanan. Kalmar län blir mer och mer avhängt från övriga delar av Sverige när man gör på det här sättet.
Vad hoppas ni mer konkret få ut av ett möte med infrastrukturministern?
– Vi hoppas att man ska ändra sig helt enkelt och att vi ska kunna angöra med våra regionala banor till det nya stationsläget.
Det finns de som skulle påstå att avståndet mellan Tannefors och Centralstationen är så pass litet att det inte bör ses som ett stort problem?
– Vi vet att ju fler byten det är på en resa, desto större risk är det också att det blir förseningar, eller att man inte kommer i tid till det anslutande tåg som man ska ta vidare och så.
– Det är inte direkt så att det är gångavstånd mellan stationerna, och har man mycket packning är det inte en promenad man gärna tar, säger Angelica Katsanidou.
Krösatågen som trafikerar Tjustbanan och Stångådalsbanan kan få en ny slutstation i Tannefors när Ostlänken byggs och Linköping resecentrum flyttas.
Foto: Marie Kerrolf
Om Tjustbanan och Stångådalsbanan får ny slutstation i Tannefors blir det döden för järnvägslinjerna. Det fruktar politikerna i Västervik.
Västervik 14 februari 2023 14:09
När Ostlänken ska byggas är planen att stationen i Linköping ska flyttas. Nu meddelar Trafikverket att det, enligt nuvarande förslag, kommer innebära att tågen på Tjustbanan och Stångådalsbanan kommer att ha slutstation Tannefors.
Det innebär ett två kilometers glapp mellan stationerna, och byte till buss för de resenärer som vill resa vidare från Linköping.
– Det blir döden för Tjustbanan, säger Harald Hjalmarsson, kommunalråd i Västervik.
– Mötet med Trafikverket hölls utifrån en skrivelse, eftersom vi inte hört någonting och det här kom som en fullständig kalldusch, säger Dan Nilsson (S).
Västervik går nu samman med flera av kommunerna i regionen och även i Östergötland, för att protestera mot planerna.
– Vi kommer att tillskriva generaldirektören och ordföranden i Trafikverkets styrelse för att påtala det här konstiga agerandet, säger Hjalmarsson.
– Det går emot Trafikverkets regeringsuppdrag att skapa tillgänglighet för människor i hela landet.
Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning om de två banornas betydelse för regionförstoring, som ska vara färdig vid nästa årsskifte.
– Den utredningen behöver man inte göra om det här går igenom, säger Hjalmarsson.
En resa till exempelvis Stockholm kommer då, trots tidsvinsten med Ostlänken, att bli ungefär 30 minuter längre än i dag, och då med ett extra byte och buss från Tannefors till stationen i Linköping.
– Det är avgörande för oss att vi får behålla vår anslutning, säger Ulf Nilsson (L)
Den arkeologiska utgrävningen som föregår Ostlänken tros vara den största som någonsin genomförts i Sverige. Nu, under 2023, kommer projektet till Linköping. Foto: Anders Wiklund/ TT Bygget av Ostlänken föregås av den kanske största arkeologiska utgrävningen i Sverige någonsin. Nu kommer den till Linköping – och förväntas avslöja nya detaljer om staden. Linköping 24 januari 2023 05:00 10 Ostlänken mellan Järna och Linköping är 16 mil lång. När den nya stambanan är klar kommer den att passera platser som ända sedan sten-, järn- och bronsåldern varit viktiga för bosättning och handel. Innan rälsen kan byggas genomförs arkeologiska utredningar och utgrävningar. Redan nu har flera fynd gjorts – bland annat vid Resebromosse utanför Norrköping.
Ostlänken ska gå genom Linköping i den så kallade Steninge-korridoren. Det är mellan Tallboda och Bergsvägen som Trafikverket, tillsammans med länsstyrelsen, kommer att genomföra arkeologiska utredningar från och med i år.
Under 2022 beslutade Trafikverket att Ostlänken ska gå genom Linköping i den så kallade Steninge-korridoren. Nu, under 2023, ska det arkeologiska arbetet påbörjas – något som kan påverka var den exakta spårlinjen dras. – Det första steget är att ta reda på vilka kända fornlämningar som finns inom korridoren och vad som skulle kunna finnas men som inte är känt ännu. Vi går igenom historiska kartor och arkiv men vi ger oss också ut i fält för att inventera sträckan, säger Trafikverkets projektledare Magnus Johansson och fortsätter:
– Att vi genomför det här innan vi har en exakt spårlinje klar är dels på inrådan av länsstyrelsen men också för vår egen skull. Om det är otroligt mycket fornlämningar i den ena delen av korridoren men inte den andra, samtidigt som vi väljer mellan två spårlinjer, är det ju något som vi tar hänsyn till i projekteringen. Det är Trafikverket som ansöker om den arkeologiska undersökningen hos länsstyrelsen. Därefter tar länsstyrelsen över ansvaret och upphandlar den aktör som utför arbetet. Tidpunkten då spaden sätts i jorden kan dröja. – När vi väl har en spårlinje klar går vi vidare till nästa utredningsskede och börjar gräva efter potentiella fornlämningarna. Jag tror inte att det kommer igång förrän nästa år, säger Magnus Johansson.
Hur många fynd räknar ni med att ni längs sträckan i Linköping? – Mellan Järna och Tallboda har vi räknat med att hitta uppemot 650 fornlämningar. Det är väldigt svårt att veta vad resultatet blir i Linköping, det beror på spårlinjen, men det blir minst tio och kanske som mest 30–40 stycken. – Vi vet till exempel att kullen bakom räddningstjänsten i Kallerstad är oerhört fornlämningstät, fortsätter Magnus Johansson. Vilken typ av fornlämningar kan ni hitta? – Erfarenheten kring Linköping är att det finns mycket fornlämningar som vi inte känner till och det mest troliga är väl boplatser från brons- eller järnåldern – men det kan också handla om gamla gårdar och torp eller gravplatser. Magnus Johansson är Trafikverkets projektledare i det arkeologiska arbetet. Han tror att projektet genom Linköping kommer att pågå under fem eller sex år.
Det sista steget i det arkeologiska arbetet är att avlägsna fyndet från platsen. Men det dröjer många år innan Linköpingsborna eventuellt kan ta del av de nya detaljerna kring stadens historia.
– Det här kommer ske över ganska många år. Jag skulle gissa på att det är minst 5–6 år fram i tiden innan sista steget är klart. Under varje fältsäsong kommer det minst vara ett dussintal arkeologer som jobbar i Linköping, säger Magnus Johansson. Alla fynd längs Ostlänken ska placeras på Historiska museet i Stockholm. Däremot finns möjligheten för lokala tillfälliga utställningar. – Inte bara längs sträckan genom Linköping utan också längs sträckan in mot staden kan det finnas många spännande fynd som absolut vore intressanta att ställa ut på ett regionalt museum, till exempel Östergötlands museum.
– I projekt Ostlänken blir vi ibland lite fartblinda. Men tittar man på det utifrån skulle sträckan, bara genom Linköping, räknas som ett ganska stort arkeologiskt projekt, fortsätter Magnus Johansson.
Regeringen fattade på fredagen den 23 december beslut som kommer att påverka Trafikverkets arbete med att utveckla nya stambanor för tågtrafiken genom södra Sverige.
Riksdagsledamoten Muharrem Demirok, som kandiderar till att bli Centerpartiets nya ledare, är dömd för misshandel vid två tillfällen, rapporterar Corren.
Den första domen föll 1995 och ska enligt Demirok ha haft sin upprinnelse i ett bråk på den gymnasieskola där han gick. Andra gången han dömdes var 1999 efter vad Demirok beskriver som ”ett onödigt tjafs” på en studentfest.
Demirok informerade nyligen valberedningen om domarna.
– Även om det är två misstag som ligger långt bak i tiden är det frågor som har legat djupt inne i mig, behäftade med ånger och en hel del skam. Det är viktigt att medlemmarna har all information innan valet ska göras, säger Demirok till tidningen.
På en fråga om han tror att detta i praktiken innebär slutet för hans kandidatur svarar han:
– Nej, det tror jag inte. Jag hoppas jag kan få definieras av den jag är i dag och min politiska gärning, inte vad som hände för 24 eller 28 år sen.
Regeringen går nu vidare med sina tågplaner, som bland annat innebär ett stopp för höghastighetsbanor. .
Regeringen lägger höghastighetstågen på is. Samtidigt avbryts planeringen för sträckan Hässleholm–Lund, medan Göteborg–Borås pausas i väntan på en ny utredning. –Det är en katastrof för Västsverige, säger Ulf Olsson (S), kommunalråd i Borås, till TT.
Högerpartierna M, KD, L och SD har tidigare meddelat att de stoppar satsningen på höghastighetståg på sträckorna Stockholm–Göteborg samt Stockholm–Malmö som den förra regeringen ville genomföra.
Nu tar regeringen nästa steg och drar i gång nya utredningar av tre etapper.
Trafikverket får samtidigt i uppdrag att snarast avsluta planeringsarbetet med sträckan Hässleholm–Lund och att pausa projektet Göteborg–Borås till i höst.
”Regeringen vill att de satsningar som görs på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt. Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara mer kostnadseffektiva än om den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg hade fullföljts”, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett pressmeddelande.
”Helt orealistiskt”
Ulf Olsson (S), som är kommunalråd i Borås, är skarpt kritisk mot beslutet att utreda sträckan Göteborg–Borås ytterligare.
– Vi har redan Sveriges långsammaste järnväg, så det är helt orealistiskt att utgå från befintlig järnväg, säger han.
– Vi är Sveriges tredje största pendlingsområde och har ingen fungerande järnväg. Så utifrån sett är regeringens politik en katastrof. Och att man släpper det här dagen innan julafton är väl rätt symptomatiskt.
Per Tryding, vice vd för Sydsvenska handelskammaren, är också kritisk.
– Nu försvinner den enda större satsningen i Skåne som ligger i planen och då låg Skåne redan långt bakom Göteborg och Stockholm, säger han.
– Det kommer att bli problematiskt och en sak som är helt säker att det kommer att ta mycket längre tid, oavsett vad man beslutar. Det är väldigt konstigt att man väljer att först avbryta och sedan analysera, i stället för att göra tvärtom.
”Prioriterar upprustning”
Uppdragen till Trafikverket innebär samtidigt att det inte blir någon fortsatt planering av de så kallade centrala systemdelarna av de nya stambanorna, mellan Linköping och Borås respektive till Hässleholm via Jönköping.
”Regeringen prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur, före investeringar i höghastighetståg”, säger Andreas Carlson.
Oppositionen kallar dock beskedet för ”dråpslag” och ”sämsta tänkbara”.
”Regeringens besked om stoppad järnvägsutbyggnad är ett ytterligare dråpslag mot Sveriges möjligheter att långsiktigt få ett hållbart transportsystem”, säger Daniel Helldén, Miljöpartiets trafikpolitiska talesperson, i en skriftlig kommentar.
”Sämsta tänkbara besked från regeringen dagen före julafton. Sverige behöver ökad kapacitet för både gods och arbetspendling. Då kan man inte som regeringen nu gör, sänka projekt som behöver komma i gång så fort det bara går”, säger Ulrika Heie, Centerpartiets infrastrukturpolitiska talesperson.
Fakta: Nya utredningar
I samband med beskedet tidigare i år om att höghastighetssatsningen avbryts meddelade regeringen att tre av tågetapperna, som redan ingår i den nationella planen för transportinfrastrukturen 2022–2033, behövde en separat analys.
Nu tillsätts tre utredningar om etapperna:
För Ostlänken (Järna till Linköping) får Trafikverket i uppdrag att försöka hitta sätt att minska på kostnaderna, ”dock utan att det ska försena arbetet med Ostlänken nämnvärt”.
Planeringen för sträckan Göteborg–Borås pausas till 30 september nästa år i väntan på en utredning om en modifierad lösning ”utan att trafikstarten ska försenas”.
När det gäller Hässleholm–Lund ska det nuvarande planeringsarbetet avslutas snarast. I stället får en utredning i uppdrag att granska alternativa åtgärder för järnvägssystemet i Skåne, främst på sträckan Hässleholm–Lund men även på andra delar av banan.
Regeringen vill bygga Ostlänken billigare, Ostlänken mellan Linköping och Järna ska byggas, men Trafikverket uppmanas återigen att hitta besparingar.
Det är regeringens besked till Trafikverket. Däremot skrotasplanerna på nya stambanor från Linköping till Malmö och Göteborg.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2023 att den inte vill fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. Den sade samtidigt att de tre sträckor som redan är beslutade – och ingår i nationell plan – ska analyseras ytterligare. Ostlänken är en av dem. Analysen är nu gjord och Trafikverket får nya direktiv att rätta sig efter. Arbetet med Ostlänken mellan Linköping och Järna tillåts fortsätta. Men Trafikverket uppmanas samtidigt att ”identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder”. Åtgärderna får dock inte försena bygget av Ostlänken nämnvärt. Däremot blir det, enligt det nya beslutet, ingen fortsättning söderut från Linköping. Den förra regeringens plan var annars att på sikt bygga höghastighetsbanor från Linköping via Jönköping till Malmö och Göteborg. Sträckan Hässleholm–Lund ingår i nationell plan, men det projektet ska trots det avslutas omedelbart. Det pågående arbetet med sträckan Borås–Göteborg ska ta paus, i väntan på vidare utredning. Regeringen motiverar besluten med att den prioriterar upprustning av befintlig järnväg, bättre vägstandard och utbyggd laddinfrastruktur före investeringar i höghastighetståg. – Regeringen vill att de satsningar som görs på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande. /Åke Alvin
Beskedet: Omtag på allt – inklusive Ostlänken från corren 22-10-03
Beskedet från Helena Gellerman (L) en av dem som skrivit motionen om nej till höghastighetståg är tydligt. Alla planer, inklusive Ostlänken, stoppas och en ny kapacitetsutredning ska titta på hur man sen ska gå vidare.
”Jag vill inte föregå den utredningen. Den ska titta på hur man löser det på bästa sätt. Det finns en kapacitetsbrist och den måste vi lösa och det är troligen med ny järnväg men sen hur det ska se ut måste utredningen få titta på”, säger Helena Gellerman.
Motionen som också är författad av Tomas Morell (SD), Maria Stockhaus (M) och Magnus Jacobsson (KD) är partiernas officiella hållning i frågan.
”Den är förankrad i respektive parti”, säger Helena Gellerman.
Det handlar om att få kontroll på kostnaderna, menar hon.
”Grejen är att vi vill se över hela projektet med höghastighetståg. Det finns ingen finansiering till hela projektet. Det behöver man ha över blockgränserna om man ska starta ett sånt här stort projekt. Nu har kostnadsutvecklingen varit dramatisk.”
Ostlänken har planerats och projekterats i över 20 år. Nu ska det utredas igen?
”Men kanske inte i skarpt läge förrän de sista åren. Vi vill prioritera arbetspendling och godstrafik. Den nära arbetspendlingen är det som ger jobb och tillväxt . Vi ska inte fokusera på ändstationerna.”
”Utredningen får titta på den relativa restidsvinsten. När vi lägger så mycket pengar är det viktigt att vi underlättar för människor längs sträckorna att ta sig till jobbet.”
Det är väl det man hela tiden har hävdat att Ostlänken ska göra. Skapa större arbetsregioner och öka möjlighet till arbetspendling?
”Det är det man måste se över. Inte fokusera på höghastighetståg utan på arbetspendling och godstrafik och vad innebär det för sträckan. Sen är det kapacitetsbrist på många av sträckorna och det måste vi rätta till”, säger Helena Gellerman.
Ska man tolka det som att ny järnväg för 220 kilometerståg är ok men inte 320 kilometer?
”Vi vill inte sätta en specifik kilometergräns. Det får utredningen titta på”.
”Det här ska ses som ett omtag och att vi får bort höghastighetsfokuset och att vi tittar på vad det innebär för satsningarna”
Så när ni tar över blir det stopp för de järnvägsplaner som ligger, inklusive Ostlänken, en ny utredning ska titta över allt och sen får vi se vad som genomförs?
”Ja, så blir det och jag utgår från att den utredningen kommer igång fort och kan jobba på bra.”
I Norrköpings fall har det till exempel gjorts stora investeringar, fastigheter har inlösts och ett samfinansieringsavtal har tecknats med Trafikverket för bygge av en ny station. Ska sådana kommuner kompenseras på något sätt?
”Jag kan inte gå in på sådana detaljer. Det är en sak som kapacitetsutredningen får titta på så får man se. De får komma med förslag på hur man ska göra”, säger Helena Gellerman
Helena Gellerman (L), klimatpolitisk talesperson för Liberalerna och medförfattare till motionen om nej till höghastighetståg.
22:17:42
Zenaida Hadzimahovic
Linköping: Niklas Borg (M) om Ostlänken
Niklas Borg (M), avgående kommunstyrelseordförande i Linköping gör samma tolkning av motionen som Sophia Jarl (M), tillträdande kommunstyrelseordförande i Norrköping:
”Jag har tagit del av motionen precis nu. Vad jag kan förstå så påverkar det inte Ostlänken, men jag söker partiledningen hos oss för att få det bekräftat. Jag ser att Sophia Jarl gör samma tolkning som jag”.
Niklas Borg (M)
20:26:04
Mikael Pihlblad
”Kan förstå att man tänker på kostnaden”
Att den nya tilltänkta regeringen drar i handbromsen när det gäller kostnaderna är förståeligt, menar Sophia Jarl.
”Jag tycker inte det är konstigt att man tycker att det är förknippat för stora osäkerheter kring kostnader med tanke på den inflation och räntekostnader som är nu. Det gäller samma sak för oss i kommunen. Jag kan förstå att en ny regering måste beakta allt sådant.”
Det är mycket av Norrköpings planering som står och faller med Ostlänken. Ny station och annat, hur ser du på det?
”Det blir bara spekulationer. Vi har inga andra besked i dag utan fortsätter som planerat under hösten och kommande år.”
Spelar 250 kilometer eller 320 kilometer någon roll?
”Utifrån ett Norrköpingsperspektiv har vi alltid tänkt 250 kilometer.”
Mycket av Norrköpings framtida planering är beroende av att Ostlänken blir verklighet. Bland annat en ny Centralstation.
20:06:00
Mikael Pihlblad
”Handlar om arbetspendling”
Sophia Jarl (M) menar att det nej till höghastighetståg som de fyra representanterna från M, KD, L och SD lämnat in är ett nej till hastigheten 320 kilometer i timmen.
”Det handlar om vilken typ av tåg det ska byggas järnväg till. Det de säger i dag är att inte satsa på de 70 kilometer extra från 250 till 320 kilometer i timmen.”
Så du känner dig trygg i att Ostlänken fortsätter som planerat?
”Ostlänken handlar väldigt mycket om arbetspendling och det har hela tiden varit syftet med Ostlänken och de fyra delsträckor som är planerade. Arbetspendling är något man vill prioritera från den nya regeringen och ja , jag känner mig trygg. I dagsläget har vi inga andra besked och jag tänker inte spekulera i om det här skulle vara negativt. Tvärtom, har vi inga andra besked är det som är sagt det som gäller.”
”Eftersom det är arbetspendling som man uttrycker är prio 1 så ser jag inte hur Ostlänken inte skulle vara en del av den fortsatta projekteringen”, säger Sophia Jarl.
Tänkt tunnelpåslag för Ostlänken i Kolmårdsbranten
19:50:33
Mikael Pihlblad
Sophia Jarl (M): ”Har haft kontakt med partiet”
Sophia Jarl (M), tillträdande kommunstyrelseordförande i Norrköping, tror inte att partiernas nej till höghastighetståg påverkar planeringen av Ostlänken.
”Man kan läsa motionen på olika sätt. Vi har inte fått några nya besked till Norrköping idag om att Ostlänken inte ska realiseras. Vi tolkar det som att man går vidare med 250 kilometer i timmen-tågen men inte 320 kilometerstågen. Vi har inga besked om att det skulle vara någon förändring i planeringen för Ostlänken eller de andra delsträckorna som varit uppe”, säger Sophia Jarl. Har du haft kontakt med partiet nu?
”Lite kort kontakt under kvällen har jag haft och det beskedet jag får är precis det jag säger. Det finns ingenting i dagsläget om några detaljändringar kring Ostlänken. Det som är sagt tidigare är det som fortfarande gäller.”
19:38:08
Malin Ahnoff
Motionen som lämnades in till trafikutskottet under måndagen är en följdmotion till skrivelsen ”Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022–2033”, en skrivelse som den S-ledda regeringen lämnade in i somras.
Den nya motionen är undertecknad av Thomas Morell (SD), Maria Stockhaus (M), Magnus Jacobsson (KD) samt Helena Gellerman (L).
19:34:32
Malin Ahnoff
”Riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar”
Partiernas representanter menar i motionen att behoven av infrastruktursatsningar är stora i Sverige och att en satsning på höghastighetsjärnväg ”riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar.”
19:32:35
Malin Ahnoff
Kritiska mot regeringens beslut
”Regeringen har dock valt att bortse från faktiska kostnader och kritik från forskare, Trafikverket och RRV. Regeringen har fortsatt att driva på den största enskilda infrastruktursatsningen på många decennier fullt medveten om att projektet är underfinansierat och att kostnader för bärande delar inte finns med i beräkningen”, skriver M, KD, SD och L i motionen.
