Sectrachefen är kritisk mot Ostlänken

Corren 24/4

Sectrachefen kritisk mot Ostlänken

Sectras koncernchef Torbjörn Kronander tror på ett betydligt mindre affärsresande i framtiden och är därför kritisk till den planerade satsningen på höghastighetståg.

– Vi kommer nog resa betydligt mindre efter pandemin. Höghastighetstågen gick inte runt tidigare heller och nu kommer de definitivt inte att löna sig, säger Kronander.

Sectra, som jobbar med medicinteknik och cybersäkerhet, har haft en stark vecka med offentliggörande av tre större affärer. Förra veckan berättade företaget om avtalen med University of California Health och Region Kronoberg och på måndagen kom nyheten om ett avtal med Australiens största hudcancercentrum, Southern Sun Pathology.

Kronander menar att Sectra sett både plus och minus under det gångna pandemiåret.

– Minus är att en del har blivit fördröjt, framför allt inom de mindre affärsområdena. Området elektiv kirurgi, icke akut kirurgi, har exempelvis varit delvis nedstängt, man har skjutit upp höftoperationer och liknande. Då behöver sjukhusen heller inte vår planering och mjukvara för det.

– Inom cybersäkerheten har det varit positivt för oss att många fler jobbar hemma under pandemin. Då har behovet av säkra mobila arbetsplatser ökat, vilket är vårt specialområde. Det kan handla om en patolog som vill sitta hemma och titta på bilder, i stället för på sjukhuset.

Ser ni några tecken på lättnader?

– Nej, inte än. Sjukvården är fortfarande våldsamt belastad. Möjligtvis lättar det lite i USA just nu, men där finns då ett berg av inställda operationer med mera att ta tag i för att komma ifatt.

Jag har förstått att vaccinationsprogrammet går bra i USA?

– Ja, de är väldigt snabba, betydligt bättre än EU. England är ju också bättre. 30–50 procent av våra medarbetare i USA och England är redan vaccinerade.

Ni har ju historiskt sett haft mycket resande i ert företag, tror du digitala möten är här för att stanna nu?

– O ja. Vi har haft digitala möten länge men vi kör det mycket mer nu. Det är mer accepterat nu i kundmiljöerna.

Torbjörn Kronander har länge varit kritisk till den planerade satsningen på höghastighetståg och pandemin har gjort honom än mer övertygad.

– Vi kommer nog inte resa så mycket som vi gjorde tidigare. Höghastighetstågen gick inte runt tidigare heller och nu tror jag att de kommer att vara ännu svårare att motivera ekonomiskt. Pandemins effekter är ytterligare en anledning att tänka igenom den satsningen noga innan vi investerar 300–400 miljarder på det, särskilt med de kostnadsökningar som offentliga projekt brukar dras med. Man kommer inte åka till Stockholm lika mycket framöver, man kopplar upp sig i stället och sparar fyra–fem timmars restid.

Du låter som en tydlig motståndare till Ostlänken?

– Kanske ännu mer till hela höghastighetsbanan, men jag tror man ska vara försiktig även med Ostlänken. Framför allt nu, efter det här, för det här kommer ändra på väldigt många beteendemönster. Innan man tar beslut om alltför stora kostnader bör man analysera vad som händer med resandet nu.

Du har ju länge varit en stark förespråkare av den lokala flygplatsen här i Linköping, vad tänker du om framtiden för den?

– Den tror och hoppas jag kommer finnas kvar. Vi kan inte ersätta alla möten och resor med digitala möten. Det är inte samma sak att lära känna någon i digitalt möte, så jag tror att de första mötena kommer fortsätta vara viktiga. Och då tror jag flyget kommer fortsätta vara viktigt. Vi har en fantastisk flygplats med en duktig chef här i Linköping, det bör vi vara rädda om. Men uppföljningsmötena, som står för många av resorna, kommer att kunna göras digitalt så resandet kommer att gå ner även internationellt.

Hur har ni hanterat pandemin internt på Sectra?

– Vi har inte stängt kontoret, det har varit frivilligt för de flesta i personalen att komma dit. En del vill vara där och vi är ju ansvariga för personalens psykiska välbefinnande, utöver det fysiska, vilket är lätt att glömma när man stänger ner allting och tvingar folk att sitta hemma.

Ni har drygt 800 anställda, hur har ni drabbats av smittan?

– Vi har haft 40–50 sjuka, men bara en som vi vet blivit smittad på jobbet. Resten har smittats hemma. Ingen har varit inlagd på sjukhus. Så för vår del har det varit som en normal influensa.

Vad tycker du om Sveriges coronastrategi?

– Den är bra. När jag jämför med andra länder så har Sverige skött det här bra. Att inte stänga dagis och skolor var helt rätt. Man kunde låtit bli att stänga gymnasieskolorna också. Det kändes som plakatpolitik, att politikerna fick lite panik.

– Det är lätt att skälla på Tegnell & co men de har ju inte heller vetat exakt hur den här pandemin skulle utvecklas. Jag har respekt för att det inte alltid blivit perfekt men att man gjort sitt bästa. Jag talar med andra länder dagligdags och den totala nedstängningen som många gjort är inte bra. Sverige har klarat sig väldigt bra jämfört med många andra länder.

Du nämnde ett ökat intresse för er produkt för krypterad kommunikation, gäller det även från mindre företag?

– Nej, våra kunder är nationer, myndigheter, polis och militär. För mindre företag så finns det enklare lösningar. Det spelar oftast ingen roll för mindre företag om amerikanska NSA kan avlyssna det de gör. Problemet är mer myndigheter, som förut jobbat i ett låst internt nät och nu vill kunna jobba hemifrån via internet.

Du har tidigare talat om spridningen av så kallade ransomware-attacker, där kriminella hackar olika it-system och kräver lösensumma. Ökar det fortfarande?

– Ja, det verkar ha blivit ännu värre. Och ser vi på attackerna mot oss själva, som vi valt att inte kommentera, så är det en väldigt stor aktivitet av försök hela tiden. Men medvetenheten bland företag har blivit bättre så det är lite svårare att ta sig in i systemen numera.

Utifrån sett ser man ju ofta olika digitala tjänster plötsligt ligga nere, så känslan är ju att det är ett stort problem för dagens samhälle.

– Ja, vi har ju skapat ett oerhört känsligt samhälle. Farligt känsligt. Vi har ju till exempel nästan inga kontanter kvar. Vad händer om någon slår ut Bank-id ett par veckor i Sverige? Eller via en cyberattack slår ut elförsörjningen en kall vintermånad? Västvärlden har infört många nya tjänster i samhället, bara för att det är billigt och enkelt, utan att tänka efter hur känsligt resultatet blir. Man borde titta på hur samhället idag är byggt och agera för att göra det något mindre känsligt. Det förekommer såklart sådant arbete, men jag tycker att det görs för lite.

Sectra omsatte 1,661 miljarder kronor det senaste räkenskapsåret 2019/2020.

Christer Kustvik

Christer.Kustvik@ostmedia.se

Sectra AB

● Sectra grundades 1978 i Linköping. Företaget har drygt 800 anställda och utvecklar medicinsk teknik, främst inom medicinsk bildhantering, och cybersäkerhet och avlyssningssäker kommunikation. Sectra har huvudkontor i Linköping och lokalkontor i Örebro och Stockholm. Bolaget har dotterbolag i USA, Kanada, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Spanien, Portugal, Danmark, Finland, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland. 2019/2020 omsatte Sectra 1,661 miljarder kronor med resultatet 295 miljoner.

Borg (M): Resandet minskar – men Ostlänken behövs

LINKÖPING

Vi kommer att resa mindre efter pandemin än före – men Ostlänken behövs ändå. Det anser Niklas Borg (M), kommunalråd i Linköping.

Torbjörn Kronander, koncernchef på Linköpingsföretaget Sectra, är i en intervju kritisk till den planerade satsningen på nya järnvägar för höghastighetståg. Han menar att företagsresandet kommer att gå ner rejält, nu när många vant sig vid digitala möten.

Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, håller delvis med.

– Världen kommer inte att se likadan ut efter pandemin. Jag håller med Torbjörn om att vårt resande kommer att påverkas. En hel del möten kommer att fortsätta vara digitala. Om jag bara ser till mig själv så lade jag förut nästan en hel dag för ett 45-minutersmöte i Stockholm. Att kunna ha ett sådant möte digitalt är förstås värdefullt.

Men Niklas Borg drar inte samma slutsats som Torbjörn Kronander, åtminstone inte när det gäller Ostlänken.

– Jag tror absolut att Ostlänken är en bra satsning även framåt. Det gäller bara att se till att den blir tillräckligt attraktiv med centrala stationslägen och en restid från Linköping till Stockholm på en timme eller något längre. Vi blir fler och fler Linköpingsbor, östgötar och svenskar och vi söker mer och mer hållbara transporter, säger Niklas Borg.

Vill du även att det byggs nya stambanor till Göteborg och Malmö?

– Jag har fullt fokus på Ostlänken. Det är det överlägset viktigaste för Linköpings utveckling. Bättre kommunikationsmöjligheter söder- och västerut är inte oviktigt, men i det korta- och medellånga perspektivet är det inte alls lika avgörande för oss som Ostlänken och kommunikationerna mot Stockholm.

Torbjörn Kronander föreslår att man ska analysera ändrade resmönster innan man fattar beslut om järnvägsbyggen. Vad säger du om det?

– Att bygga Ostlänken enligt plan är en lång process. Om man är tveksam till nyttan med att bygga hela höghastighetsnätet så kommer de analyserna att hinna göras medan Ostlänken byggs, säger Niklas Borg.

För flygets del tror Niklas Borg att ändrade resmönster kommer att få större effekter.

– Förutsättningarna för att ha så många regionala flygplatser som vi har i Sverige i dag kommer att vara väldigt dåliga. Där handlar det både om att ha ett geografiskt läge som fungerar men också om att ha både flyglinjer och en verksamhet som är så attraktiv som möjligt. Jag tror att vår flygplats har väldigt goda förutsättningar att stå stark även efter pandemin.

Åke Alvin

Corren

Ministerns besked: ”Ostlänken ska byggas”

Ministerns besked: "Ostlänken ska byggas"

Höghastighetsjärnvägarna ska byggas – inklusive Ostlänken. Det beskedet från regeringen glädjer kommunalrådet Niklas Borg (M) i Linköping. ”Men än kan vi inte andas ut”, säger han.

Linköping 16 april 2021 12:52

Regeringen lade på fredagen fram sin infrastrukturproposition. En sådan presenteras vart femte år och utgör en ekonomisk ram för de kommande tolv åren. Det rör sig om allt från flyg och sjöfart till vägar och järnvägar.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth och miljö- och klimatminister Per Bolund presenterade propositionen vid en digital presskonferens.

– Vi gör den största satsningen någonsin, en ökning från 622,5 miljarder till 799 miljarder. Det gör det möjligt att underhålla den infrastruktur vi har, men också att göra nyinvesteringar, sade Per Bolund.

De riktigt stora investeringarna rör järnvägsnätet.

– Vi ska bygga de nya höghastighetsjärnvägarna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Men vi ska också bygga färdigt Norrbotniabanan, sade Bolund.

”De här satsningarna är nödvändiga för att behålla Sveriges konkurrenskraft”, säger Tomas Eneroth (S)

I de nya stambanorna ingår Ostlänken mellan Järna och Linköping, via Nyköping och Norrköping. Frågan är om propositionen innebär att Trafikverket nu kan gå vidare och planera Ostlänken enligt det ursprungliga förslaget – det vill säga med centralt placerade stationer i Linköping och Norrköping. Vi ställer frågan till Tomas Eneroth:

– Ostlänken ska byggas i dialog mellan Trafikverket och kommunerna. Men med den ekonomiska ram vi nu ger finns förutsättningarna för det. Och med all respekt, vi kan inte ha stambanor där tågen inte stannar någonstans. Det ger ingen regional utveckling. Och man måste kunna hoppa på tågen inne i staden, säger Tomas Eneroth.

Trafikverket lade nyligen fram besparingsförslag som gick ut på att ha färre stationer och att placera de kvarvarande utanför städerna. Eneroth vill hitta andra sätt att få ner kostnaderna.

– Jag är smålänning. Vi kan inte acceptera de kostnadsökningar som skett, både vad gäller underhåll och nybyggnation. Vi kommer att sätta hård press på entreprenörerna, säger Eneroth.

”Ett välkommet besked. Men det ska igenom riksdagen också”, påpekar Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande i Linköping.

Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, välkomnar regeringens uttalanden om Ostlänken.

– Äntligen, det är mycket glädjande besked. Men det är ändå lite för tidigt att andas ut.

Det Niklas Borg syftar på är att propositionen måste gå igenom riksdagen också. Preliminärt blir det omröstning 21 juni. S och MP har C och L med sig, men det räcker inte för majoritet.

– Jag har svårt att se att mitt eget parti kommer att svälja hela propositionen. Man har sagt att man är för Ostlänken men emot de andra stambanorna. KD och SD är också emot, så det ser ut att hänga på att regeringen får med sig Vänsterpartiet.

”Det här är ett led i att göra Sverige fossilfritt”, säger Per Bolund (MP).

Om regeringsförslaget går igenom riksdagen finns det ytterligare ett nålsöga att passera. Infrastrukturpropositionen sätter bara de ekonomiska ramarna. Vilka enskilda projekt som i praktiken ska förverkligas avgörs inte förrän i den så kallade nationella planen, som ska fastställas under nästa år.

Bolund och Eneroth verkar dock säkra på sin sak.

– Höghastighetsjärnvägarna ska byggas. Att kapaciteten i järnvägsnätet byggs ut är en förutsättning för att nå målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdssamhälle. Att kunna lägga över mer gods från väg till järnväg är avgörande. Dessutom visar den fantastiska ökningen av tågresandet att svenska folket har gjort sitt val – man vill resa hållbart, säger Per Bolund.  

Investeringarna i järnvägar ökar, jämfört med den förra nationella planen, med 103,5 miljarder kronor till 437 miljarder. 165 miljarder går till underhåll, en ökning med 40.

Ostlänken

Ostlänken planeras som en 16 mil lång dubbelspårig järnväg Järna–Linköping. Nya stationer är planerade i Vagnhärad, Skavsta, Nyköping, Norrköping och Linköping.

Ostlänken ska byggas för persontåg i hastigheter upp till 250 kilometer i timmen och bli en del av nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö via Jönköping.

Ostlänken ska, förutom kortare restider, frigöra kapacitet på befintliga järnvägar. Därmed öppnas möjligheten för en ökning av regional- och godstågstrafik på dem.

Åke Alvin

Linköping ska bli en av Sveriges grönaste städer

Nykvarnsholmen vann nyligen Östergötlands arkitekturpris 2020.

Linköping har under de senaste åren satsat på högkvalitativa grönytor och parker. Målsättningen är att vara en grön kommun men även på att våra medborgare faktiskt ska kunna uppleva vår gröna kommun.

Corren Linköpings kommun 12 april 2021

Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Nu börjar även övriga Sverige få upp ögonen för våra satsningar, särskilt våra vackra parker och grönytor. Nykvarnsholmen vann nyligen Östergötlands arkitekturpris 2020 som delas ut av lokalförening för Sveriges arkitekter.

Linköpings kommun har även två av fyra nominerade till Sveriges arkitekters pris för bästa landskapsarkitektur. Få av Sveriges kommuner satsar så mycket på nya parker och grönytor som Linköping. Nu får vi också ett kvitto på att vår medvetna satsning på grönytor ger resultat. 

Under de här åren har vi gjort många saker. Tidigare har vi rustat upp Snugganparken och Lektorshagen. Under 2020 renoverades förutom Nykvarnsholmen och kajpromenaden även Grenadjärparken och Magistratshagen. Och fler upprustningar är på gång. 

Näst på tur står Bantorgsparken i Vasastaden, Trädgårdsföreningen och Tropikhuset, fickparken Pusslunden på Ågatan samt Brunnspromenaden och Britta Holmströms torg utmed den mest centrala delen av Stångåstråket östra sida. 

I Tinnerö eklandskap fortsätter satsningar hela tiden, nu senast med en ny entré vid Fröberget som beräknas vara klar nu under våren.

Att vi satsar på våra grönområden och parker i Linköping ska märkas. Linköping ska bli en mycket grönare och vackrare kommun. 

I vår växande kommun är det viktigt att våra gemensamma mötesplatser också utvecklas och att den gröna strukturen håller hög kvalitet. Det blir än viktigare nu när vi ser konsekvenserna av pandemin, där friluftsaktiviteter och uteliv är en viktigare del av människors liv och där våra grönområden och parker är en del i att förbättra folkhälsan.

Nu ska vi fortsätta, vi kommer inte ge oss förrän Linköping är en av Sveriges grönaste kommuner. 

Muharrem Demirok (C), ordförande samhällsbyggnadsnämnden
Anna Steiner Ekström (M), ledamot samhällsbyggnadsnämnden
Andreas Viborg (L), ledamot samhällsbyggnadsnämnden
Richard Svenselius (KD), ledamot samhällsbyggnadsnämnden