Hur skulle de nya stambanorna i Sverige kunna se ut och hur snabbt skulle höghastighetstågen gå? SvD reder ut vad en ny järnväg skulle göra för landets många resenärer.
Experten: Så kan det bli om tågen blir verklighet
Futuristiska vagnar som rusar fram på banor fem meter över marken. Så skulle man kunna tänka sig höghastighetstågen på de omdebatterade nya stambanorna.
Tanken är inte helt orimlig, enligt Mats Berg, professor i järnvägsteknik vid institutionen för teknisk mekanik på KTH.
Men exakt hur tågen och själva banorna faktiskt skulle se ut är inte klart. Enligt Mats Berg beror det på flera faktorer.
– Det beror väldigt mycket på topografin och markförhållanden. I praktiken kan banorna byggas i en kombination av banvall, tunnlar och broar. Först är det bra att utreda var man ska lägga stambanorna och därefter avgöra höjdläge. Då kommer det också visa sig vilket markarbete som krävs.
Att bygga nya stambanor gör att snabbare tåg kan trafikera de nya banorna, medan långsammare persontåg och godståg kan gå på de existerande stambanorna.
– Det gör att man kan få mer än dubbelt så mycket trafik än i dag när man så kallat hastighetsseparerar tågen på olika banor, säger Mats Berg.
Jönköping planeras bli noden i det nya svenska nätet, varifrån det ska gå linjer i riktningarna till Stockholm, Göteborg och Malmö.
– Rent planeringsmässigt jobbas det med full fart på sträckan Järna, söder om Södertälje, och ned till Linköping. Det är den sträckan där man har kommit längst i det här stadiet. Även sträckorna Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund befinner sig i planeringsprocessen.
I dag går det snabbaste tågen i Sverige kring 200 kilometer i timmen. Den nya topphastigheten för tåg som ska trafikera de omdiskuterade nya stambanorna skulle nå mellan 250 och 320 kilometer i timmen, enligt Mats Berg.
Flera länder i Europa har sedan många år tillbaka betydligt snabbare tåg än Sverige, däribland Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Nu förs diskussioner i både Danmark och Norge om höghastighetsbanor som ska ta de respektive länderna tidsmässigt närmare kontinenten, berättar Mats Berg.
– Man måste göra någonting i många länder, för det är fullt på de existerande järnvägarna. För Sveriges del är det inte en fråga ”om” utan ”hur”. Gör man det inte med nya stambanor och höghastighetståg behöver man hitta andra sätt, och det kanske inte är jätteaktuellt med nya motorvägar eller utökad flygtrafik.
Höghastighetstågen fanns med i januariavtalet men ännu har inget beslut tagits. En av de stora knäckfrågorna är kostnaden.
– Man måste hela tiden koppla kostnaden mot den förväntade nyttan, vilken är svårt att räkna på, säger Mats Berg och fortsätter.
– Det är också en fråga om vem eller vilka som ska betala för projektet, säger Mats Berg, professor i järnvägsteknik vid institutionen för teknisk mekanik på KTH.
Nya stambanor för höghastighetståg har blivit ett måste för Miljöpartiet. Liberalerna sätter sig på tvären och kräver en bredare uppgörelse med den moderatledda oppositionen. För det behöver Moderaterna få ett rejält lockbete, till exempel en utbyggnad av en fjärde start- och landningsbana på Arlanda. Och det är nästintill omöjligt för Miljöpartiet att acceptera.
Den svårlösta knuten träder fram i SvD:s samtal med ett tiotal inblandade politiker och tjänstemän. Det är en knut januaripartierna behöver lösa och det snart. I början av april ska nästa infrastrukturproposition läggas på riksdagens bord.
Innehållet har inte enbart betydelse för höghastighetsbanan. Propositionen läggs bara var femte år, omfattar hundratals miljarder kronor och ska vara planen och den ekonomiska ramen för all svensk infrastruktur fram till 2033.
Förhandlingarna pågår och läget är känsligt. En del SvD pratat med har därför bett om att få vara anonyma.
Att Miljöpartiet är i en tuff position bekräftas av en källa i partiet. Höghastighetsbanan har blivit ”symbolprojektet som ska visa att MP är teknikoptimister”.
– Vi har grävt ner oss djupare och djupare i de här höghastighetstågen, säger källan.
Vissa har ifrågasatt projektet internt. För att tågen ska komma upp i de önskade 320 kilometer i timmen krävs banor på pelare med stora mängder betong och stål. Det är negativt för klimatet under byggtiden på 25 år, först därefter kommer nyttan.
Farhågorna har hittills kastats åt sidan. Affärsflyget ska konkurreras ut av tåg, och då måste tågen gå fort. Men en kompromiss för att blidka Moderaterna, som kan innebära mer flyg? Det har blivit ”omöjligt för oss att hantera”, säger MP-källan som frågar sig om partiet är ”beredda att betala det priset”.
Höghastighetsbanor för tåg har utretts om och om igen under totalt 18 år. Under Miljöpartiets dag i Almedalen 2014 kom den dåvarande alliansregeringens utspel: bygg tågbanorna.
Den dåvarande regeringen hann också sjösätta Sverigeförhandlingen, innan maktskiftet var ett faktum och Socialdemokraterna och Miljöpartiet tog över. 2017 var förhandlingen klar och staten lovade en lång rad kommuner och regioner helt nya järnvägsspår och tåg som går i 320 kilometer i timmen.
Men under resans gång har höghastighetsbanan blivit dyrare och dyrare. I början av mars kom det senaste dråpslaget. Trafikverkets senaste utredning visar en kostnad som motsvarar nära 30 000 kronor per svensk.
Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi försvarar partiets linje och ifrågasätter Trafikverkets prislapp och tidsram. Det finns möjliga lösningar som både sänker priset och förkortar byggtiden, anser språkröret.
– Vi måste bygga för framtiden och få de hastigheter som kommer att behövas. Det här hade behövt påbörjas för länge, länge sen. Nu måste vi komma igång och bygga, säger hon till SvD.
Märta Stenevi pekar på att höghastighetsbanor är inskrivet i januariavtalet och säger att hon utgår från att byggandet får klartecken.
– Det här förhalandet av besluten gynnar inte Sverige, säger hon.
Men på andra sidan står Liberalerna. De pekar också på januariavtalet. I punkt 28 står också att diskussionen om finansiering ska återupptas med alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna och ”utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet”.
– Det är en väldigt central mening för oss, säger en L-tjänsteman till SvD.
Jens Holm, vänsterpartist och ordförande i Trafikutskottet i riksdagen, har sin bild klar om var problemet i förhandlingarna ligger.
– Vi är jävligt frustrerade. Det är så amatörmässigt hanterat. Det finns en överenskommelse om att vi ska bygga, men Liberalerna särskilt hittar på kommatecken och ursäkter för att komma ur det här. Det är L:s större våndor över regeringssamarbetet som tyvärr spiller över på höghastighetsbanorna. De är i en fas där de vill vara så ogina mot S de bara kan, säger han.
När SvD söker Liberalernaför att svara på Jens Holms kritik väljer partiet att avböja.
Moderaterna trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus anser i sin tur att det i stället är Miljöpartiet som är problemet. Miljöpartiet har fastnat i att flyg är av ondo och det är därför hela infrastrukturfrågan har låst sig.
– Om de är med i ekvationen blir det problematiskt att komma överens, säger hon till SvD.
Moderaterna vände om höghastighetstågensnart efter att Ulf Kristersson tagit över som partiledare. Regeringens senaste inbjudan om blocköverskridande samtal nobbades. Orealistiskt, för dyrt och för lite nytta för gemene man, enligt talespersonen Maria Stockhaus.
Enligt uppgifter till SvD har det ändå skickats trevare till Moderaterna. Vad behövs för att M ska godkänna höghastighetsbanorna? Maria Stockhaus vill inte kommentera om hennes parti uppvaktats. Men hon stänger inte helt dörren till förhandlingar om infrastrukturpropositionen.
– Jag kan tycka att det finns ett värde att hitta en långsiktig lösning, säger hon.
Alla partier som SvD talat med, även Moderaterna, varnar samtidigt för att försöka finansiera stora projekt som till exempel höghastighetsbanan inom den ordinarie infrastrukturbudgeten. Då trängs andra viktiga satsningar ut.
Alltså är en annan finansiering nödvändig. Men Liberalerna är ensamma bland januaripartierna att kräva att den godkänns av oppositionen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har tidigare sagt att det är önskvärt, men inte ett måste, att Moderaterna och Kristdemokraterna är med i en uppgörelse. Centerpartiet ger samma besked.
– Vi presenterar propositionen 8 april och den läggs på riksdagens bord. Det är där man testar uppslutningen, säger centerpartisten Anders Åkesson, förste vice ordförande i Trafikutskottet.
Anders Åkesson säger att hans bild av förhandlingarna är att de går framåt. Men också att prislappen är ett problem.
– Det är oerhörda pengar som ska ställas upp. Den diskussionen pågår.
Trafikverkets lösningar hittills för att få ner kostnaden – att tågen stannar på nya stationer utanför stadskärnorna eller att de går rakt igenom landet utan stopp – är politiskt dödfödda.
– Det är ingen mening att bygga en ny stambana om den inte har kontakt med de orter den passerar på vägen. Det är viktigt att vi hedrar ingångna avtal och att staten framstår som en pålitlig förhandlingspartner, säger Anders Åkesson (C).
För Märta Stenevi (MP) finns det inte någon annan väg framåt än att bygga höghastighetsbanan. Att förstärka befintliga stambanor blir också dyrt och kommer att leda till stora störningar under byggtiden, anser hon.
– Det är inte ett alternativ att lappa och laga.Vi ska inte vara dumsnåla. Vi kommer att ångra oss för vi kommer att vilja ha snabba transporter, säger hon.
Moderaternas Maria Stockhaus hoppas att höghastighetsbanan läggs ner för gott.
– Det har gått en massa prestige i det här höghastighetsprojektet. Det tar all syre i debatten. Jag är jätteoroad för var det här tar vägen, säger hon.
Här står riksdagspartierna i frågan
Ja:
Miljöpartiet och Vänsterpartiet är odelat för att höghastighetsbanorna byggs och att tågen ska kunna köras i 320 kilometer i timmen. Finansiering ska ske utanför ordinarie budget, till exempel genom att staten tar upp lån.
Ja, men:
Centerpartiet och Socialdemokraterna vill bygga nya stambanor men antyder båda att 250 kilometer i timmen kan räcka. Den höga prislappen och finansieringen är något som partierna våndas över. ”Självklart ska inte nya stambanor tränga ut några andra objekt. Jag är till exempel väldigt tydlig med att Norrbotniabanan ska byggas”, sade infrastrukturminister Tomas Ekeroth nyligen till SvD.
Nja:
Liberalerna är mer tveksamma men har inte sagt rakt nej till nya stambanor för höghastighetståg. Partiet har vid upprepade tillfällen lyft problem med finansieringen. ”Vi känner en stor oro för att det blir dyrare än vad man tänkt sig”, sade ekonomisk-politisk talespersonen Mats Persson för ett år sedan.
Nej:
Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna säger alla blankt nej till satsningen. ”Vi behöver en järnväg som fungerar här och nu och därför säger vi härmed nej till höghastighetsjärnväg”, meddelade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson redan 2016.
Januariavtalet punkt 28 om höghastighetståg
Under rubriken ”Bygg ut infrastrukturen – bind ihop Sverige med tåg som går i tid.” står:
”Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.
Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras.
Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet med projektet.”
