Elvägar – billig väg mot fossilfrihet?

Ur senaste numret: Elvägar – billig väg mot fossilfrihet?

E-road Arlanda, invigdes 11 april 2018, och är en av de fyra svenska teststräckorna för elvägsteknik. Foto E-road Arlanda.

Om Sverige skulle bygga ett elvägsnät på 300 mil, för en kostnad på 50 miljarder, skulle utsläppen av koldioxid från godstrafiken kunna minskas med nära hälften (47 procent), enligt Trafikverkets kalkylverktyg. Nu arbetar man för att få första sträckan klar till 2023. 

Som jämförelse beräknas höghastighetsbanan Stockholm–Göteborg–Malmö kosta minst 230 miljarder. Skulle elvägsnätet byggas även för andra fordon, vilket är tekniskt möjligt, skulle utsläppsminskningarna bli ännu större.

– Enligt kalkylen landar 300 mil elväg på 50 miljarder i totalkostnad, och då är det inklusive merkostnad för fordonen, säger Jan Pettersson, programchef för Trafikverkets program Elvägar, som i slutet av augusti hade en workshop i Stockholm, för att uppdatera medverkande aktörer om utvecklingen inom områden som teknik, juridik, tidsplan och affärsmodeller. 

Enligt Trafikverkets kalkyl blir elvägsnätet dessutom en god affär för aktörerna: åkerier, fordonstillverkare, elföretag och statliga verk, så länge mer än 150 mil byggs; även om det bara byggs för tunga transporter. 

– Den här uträkningen bygger på att åtminstone en andel av transporterna kommer gå över på el, men ju fler som kör på elväg desto lönsammare blir det, säger Björn Hasselgren, senior rådgivare på Trafikverket. 

De 300 mil där elväg föreslås är triangeln Stockholm–Göteborg–Malmö, E4an upp till Umeå, och en del andra vägar där tung trafik går, plus vissa högt belastade vägar i storstadsregionerna. 

– Får man då dessutom in fler typer av fordon, då får du en helt annan utväxling av både den samhällsekonomiska och den företagsekonomiska kalkylen, säger Jan Pettersson.

– Sverige ligger absolut främst till i världen när det gäller elvägar. Det finns inget annat land som är i närheten av att visa upp fyra tekniker på allmän väg – vilket vi kommer att göra snart, säger Jan Pettersson. Foto Klara Eriksson

Möjliggör mindre batterier

Utgångspunkten för beräkningen är att fordonen är hybridfordon med mindre, egna batterier som kan driva dem utanför elvägsnätet – samt strömavtagare för elvägsdrift och laddning, vilket ökar miljönyttan ytterligare, menar Jan Pettersson.  

– Det är stor skillnad i miljöpåverkan från tillverkningen av fordonet om en lastbil kräver 1 ton batteri i stället för 6–7 ton, som kan behövas för full eldrift. 

Hur mycket el det skulle krävas för att försörja elvägarna är svårt att skatta och beror på hur stort genomslaget blir. Förbrukningen kan ge problem om det råder effektbrist i lokala områden, menar Jan Petersson. 

I dagsläget finns två provsträckor elväg där olika elvägstekniker testas i Sverige: luftledning i Sandviken och markskena mellan Arlandas och Rosersbergs logistikområden.  

– Vi har testat att köra med personbil på elväg vid Arlanda, så ut tekniksynpunkt är det fullt möjligt att bygga ett elvägsnät för olika fordonstyper.

Två ytterligare provsträckor öppnas snart: induktionsteknik (magnetisk strömöverföring från vägbanan) ska testas på Gotland, och en annan markskeneteknik ska testas i Lund. 

Sverige i fronten inom elvägsteknik

Enligt Jan Pettersson är Sverige främst i världen när det gäller att utveckla elvägar.

– Det finns inget annat land som är i närheten av att visa upp fyra tekniker på allmän väg – vilket vi kommer att göra snart. Det som finns utomlands finns på ett antal testanläggningar, så vi ligger absolut i fronten.

De fyra teststräckorna är till för att tekniken ska kunna utvärderas, så att man vet vilken man ska välja för en framtida längre elvägssträcka på allmän väg, den s. k. ”piloten”, och inför en framtida elvägsutrullning, om regeringen fattar beslut om en sådan.

Regeringen har i dagsläget avsatt 300 miljoner kronor, men krav på 50 procents medfinansiering, för pilotvägsträckan, som antingen hamnar i Örebro eller mellan Norvik hamn och Västerhaninge i Stockholm.   

– Nu påbörjas arbetet med att ta fram vägplan för de två vägsträckor som är aktuella för vägprojektet, det tar som kortast 1,5 år och först därefter kan vi fatta beslut om vilken sträcka som är mest lämplig för piloten.

Finns problem att lösa

Piloten beräknas kunna stå färdig tidigast 2023. Men redan innan dess hoppas man på Trafikverkets elvägsprogram, ha fått finansiering för ytterligare elvägssträckor.

– Under förutsättning att våra tester faller väl ut, kommer vi att föreslå ett första steg av utrullning av elvägar till nästa infrastukturplan, för 2022–2033.

Men vissa problem behöver lösas före byggandet av ett storskaligt elvägnät i Sverige. Dels finns juridiska problem som handlar om att avgöra om en elväg är att betrakta som ett elnät eller en väg – lagstiftningen är inte anpassad till något som är både och. Hur elvvägarna ska drivas behöver också klargöras; vem som ska sköta underhåll, drift och betalsystem, och om detta ska ske offentligt eller privat. Trafikverket har kommit fram till att det behövs någon typ av operatörsroll, som driftar vägarna, och visionen är att användarna betalar för den el man använder, på ett liknande sätt som man betalar för utnyttjandet av telenätet. 

Av Klara Eriksson

Fem förslag – här kan Ostlänken dras i Linköping

Här är Trafikverkets karta över de fem korridorer som fortfarande är aktuella för Ostlänkens dragning genom Linköping.Här är Trafikverkets karta över de fem korridorer som fortfarande är aktuella för Ostlänkens dragning genom Linköping.Foto: Illustration: Peggy Persell/Trafikverket/Lantmäteriet

Fem olika korridorer utreds nu för Ostlänkens dragning genom Linköping – tre över jord och två under.

LINKÖPING 15 OKTOBER 2020

Linköpingspolitikerna har upprepade gånger slagit fast att de vill se en tunnellösning för att slippa en barriär genom staden. Kommunen har också planerat för en station på Stångebro, där man tänkt sig att bygga en ny stadsdel.

Trafikverket utreder fem möjliga korridorer, varav flera går emot politikernas önskemål. Här är de fem:

Längs E4

Korridoren avviker i öster från Ostlänkens delsträcka Bäckeby–Tallboda och fortsätter sedan norr om Tallboda längs med norra eller södra sidan av E4:an. Stationen kan placeras mellan Stångån och trafikplats Linköping Norra.

Efter stationen löper banan vidare längs E4, passerar trafikplats Linköping Västra och fortsätter norr om Malmslätt. Banan ansluter till Södra stambanans befintliga sträckning mellan Malmslätt och Vikingstad.

Stångebro

Korridoren ansluter i öster till Bäckeby–Tallboda norr om Linköpings flygplats. Den fortsätter in i staden nära den befintliga stambanan. I denna korridor kan stationen placeras i området kring Stångebro. 

Genom staden går Ostlänken parallellt med Södra stambanan för att sedan koppla ihop banorna väster om Bergsvägen. Vid detta område krävs att en bro över stambanan byggs för ett av spåren på Ostlänken för att koppla ihop de två banorna.

Steninge

Korridoren avviker från Bäckeby–Tallboda öster om Tallboda eller nordost om Linköpings flygplats och fortsätter sedan in mot stationsläget. Södra stambanan behöver byggas om för att få banorna samlokaliserade. Markförlagd station nära Steningeviadukten.

Tunnel Stångebro N

Ansluter till Bäckeby–Tallboda söder om Tallboda/Östra Malmskogen där Ostlänken och Södra stambanan sänks via en tråglösning in mot staden. Stationsläget placeras under jord i området kring Stångebrofältet.

Efter stationen stiger banorna och löper i nordvästlig riktning. De kopplas samman och når via tråg markytan mellan Skäggetorp/Barhäll och riksväg 34/Malmslättsvägen där de ansluts till Södra stambanans befintliga sträckning.

Tunnel Stångebro S

Ansluter till Bäckeby–Tallboda öster om Tallboda. Banorna sänks via tråg söder om Tallboda/Östra Malmskogen. Stationsläget placeras under jord i området kring södra Stångebro. Efter stationen löper banorna i västlig till sydvästlig riktning. De kopplas samman och når via tråg markytan mellan Vallarondellen och en plats norr om Malmens flygfält. Anslutning till Södra stambanans befintliga sträckning sker norr om Malmen.

Åke Alvin

https://corren.se/nyheter/artikel/fem-forslag–har-kan-ostlanken-dras-i-linkoping/9lyywm9l

Beskedet om Ostlänken: Flera alternativ stryks

Nio korridorer har blivit fem. Men frågan om Ostlänken ska dras över eller under mark genom Linköping är inte avgjord. En av korridorerna går utanför staden.
Foto: Artem Furman/Mostphotos

Beslutet om hur Ostlänken ska dras genom Linköping försenas. Men nu vet vi i alla fall var den INTE ska gå. Trafikverkets nio tänkbara korridorer har nämligen strukits ner till fem.

LINKÖPING 15 OKTOBER 2020

Linköpingsborna får fortsätta att leva i ovisshet om det blir en Ostlänkstunnel eller inte. Av de fem sträckningar som fortfarande utreds går tre över mark och två under. 

En korridor passerar utanför Linköping med station vid E4, tre har station på Stångebro och en i Steninge.

Tidigare fanns det flera korridorer utanför staden, men de har nu bantats ner till en. Bland annat har ett alternativ nära Roxen slopats av hänsyn till framför allt översvämningsrisk och naturvärden. 

En annan korridor som nu strukits gick längs E4 norr om Tallboda, för att sedan gå in till en station nära Steningeviadukten. Det alternativ med station vid Steninge som fortfarande återstår går söder om Tallboda.

Trafikverket fortsätter nu att utreda de fem korridorer som finns kvar (läs mer om dem i en separat artikel).

– Det är en löpande process. Korridorerna kan komma att förändras och det kan fortfarande tillkomma någon. Det vi gör nu är att vi projekterar en spårlinje inom varje korridor för att kunna beräkna kostnaderna, säger Axel Werner, Trafikverkets projektledare för Ostlänken genom Linköping.

Linköpingspolitikerna vill ju ha en tunnel. Kan du uppskatta hur mycket dyrare det skulle bli?

– Nej, vi måste projektera fram alternativen och ta fram underlagskalkyler för dem. Då först får vi en hint om vad det kommer att kosta. Förhoppningsvis har vi fått fram det någon gång i vår. undefinedTrafikverkets projektledare Axel Werner hoppas kunna sätta preliminära prislappar på de olika Ostlänksalternativen genom Linköping någon gång i vår.
Foto: Annika Flood/arkiv

Tidigare har Trafikverket räknat med att – tillsammans med kommunen – kunna välja en korridor i början av nästa år. Men så kommer det inte att bli.

– Vi har fått lite nya direktiv i uppdraget. Vi ska nu även planera för en framtida fortsättning ut ur Linköping ner mot Tranås. Det gör att vi måste omarbeta vår tidsplan. Hur mycket vet jag inte än, säger Axel Werner.

Ostlänken har drabbats av många förseningar genom åren och nu blir det alltså ännu en.

– Vi drabbas av förseningar i lokaliseringsskedet. Men den största påverkan på tidsplanen handlar om vilket alternativ man väljer. Ju mer komplexa alternativen är desto längre tid tar de att bygga, säger Werner.

En tunnel tar mer tid att bygga än en markförlagd järnväg?

– Ja, så är det ju.

I somras fick Trafikverket ett regeringsuppdrag som gick ut på att ta fram ett billigare förslag på stambanor för sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. I det ingår Ostlänken. Enligt uppdraget ska banorna sammanlagt kosta högst 205 miljarder kronor i 2017 års prisnivå.

I en första delrapport bedömer Trafikverket att kostnaden snarare ligger i det övre spannet av verkets tidigare bedömning på 215 +/- 25 miljarder. Man konstaterar bland annat att stadspassagerna blir dyrare än vad man tidigare trott.

För att komma ner till 205 miljarder krävs, enigt Trafikverket, ”omfattande förändringar av systemet”. Det kan bland annat handla om antalet stationsorter och om stationernas placering.

Formuleringarna i delrapporten skulle kunna tolkas som att en tunnellösning i Linköping är osannolik och att det kanske i stället är troligare med en dragning utanför staden. 

Men Axel Werner säger att projekteringen av Ostlänken fortsätter som tidigare, oberoende av regeringsuppdraget.

– Det där är ett separat utredningsuppdrag som ska levereras till regeringen. Sedan får regeringen komma med någon typ av respons på hur de vill att vi ska göra. I Ostlänken har vi vårt uppdrag och det ligger fast. Ostlänken

Ostlänken planeras som en 16 mil lång dubbelspårig järnväg mellan Järna och Linköping. Nya resecentrum ska byggas i Vagnhärad, Skavsta, Nyköping, Norrköping och Linköping.

Ostlänken planeras för persontåg i hastigheter upp till 250 kilometer i timmen och ska bli en del av nya stambanor mellan Stockholm och Göteborg/Malmö via Jönköping.

Ostlänken ska, förutom kortare restider, frigöra kapacitet på befintliga järnvägar. Därmed öppnas möjligheten för en ökning av regional- och godstågstrafik på dem.

Åke Alvin

https://corren.se/nyheter/artikel/beskedet-flera-alternativ-stryks/4r1z9n3l

Makthavarna har fått bakläxa i arrendenämnden

Tomteboda har fått upprättelse mot en splittrad kommunnämnd, menar skribenten.Tomteboda har fått upprättelse mot en splittrad kommunnämnd, menar skribenten. Foto: Åke Alvin/arkiv

De få kolonister som verkligen vill starta på nytt kan lätt få plats på Ullevi koloniområde, menar skribenten.

LINKÖPING 15 OKTOBER 2020
Det här är en insändare.
Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förra hösten var det en vallakolonist som tack vare arrendenämnden fick rätt mot den egna styrelsen. När styrelsen försökte tysta ner saken fick alla ändå genom Corren veta vad som hänt.

Nu är det Tomteboda som fått upprättelse mot en splittrad kommunnämnd.

Tvisten har utnyttjats som slagträ i politikernas käbbel för och emot uppsägningen. Och nämndordföranden har satt kommunens jurister i arbete för att leta fram vad som blev ett väldigt långsökt försvar för beslutet. 

Kännetecknande för båda dessa fall är makthavarnas hemlighetsmakeri och att de anlitat jurister för att driva genom sin vilja. Ändå har makthavarna fått bakläxa i arrendenämnden. Det känns väldigt betryggande.

En viktig omständighet som inte framkommit i debatten är att en stor del av stugorna på Tomteboda är förfallna ruckel som knappast platsar på ett nytt område. Många av tomterna är dessutom övergivna och igenväxta sedan länge.

Detta innebär att den ersättningsareal som behövs är betydligt mindre än det nuvarande området. De få kolonister som verkligen vill starta på nytt kan därför lätt få plats på Ullevi koloniområde där det finns stora outnyttjade ytor.

Kanske är detta den hemliga lösningen som Demirok säger att han snart ska offentliggöra. Man undrar bara varför allting alltid måste vara så hemligt.

Göran Söderström

https://corren.se/nyheter/artikel/makthavarna-har-fatt-baklaxa-i-arrendenamnden/2r4x8p8j