Dag: 1 september 2020

På länken Här visas korridorerna för de tre olika principer gällande placeringen av stationen:
– Korridorer med markförlagd station i centralt läge
– Korridor med markförlagd station i externt läge
– Korridor med station under jord.

Korridorerna redovisar ett område där flera alternativa lösningar kan förläggas, det vill säga att stationen kan ligga på olika platser, på olika höjd och spåren kan ta sig till och från stationen på olika sätt.
Detta studeras vidare och beskrivs närmare i senare skede. Då undersöks även anslutningsmöjligheterna för Stångsådalsbanan till stationen samt hur man i ett senare skede kan bygga vidare på den nya stambanan söderut mot Tranås/ Jönköping.

Korridorerna benämns enligt nedan.  

Korridoralternativ med markförlagd station i centralt läge

– Stångebro  

– Steninge söder om Tallboda  

– Steninge via E4

………………………………………………………………………………………………………..

Korridoralternativ med markförlagd station i externt läge

Öst

– Extern Ö vid E4 

– Extern Ö vid Roxen  

Väst

– Externt V E4

– Externt V Malmslätt

………………………………………………………………………………………………………

Korridoralternativ med station under jord

– Tunnel Stångebro N

– Tunnel Stångebro S

Korridor Stångebro

Det här är en av de tre korridorerna som går i ett centralt läge med en markförlagd station.

Korridoren ansluter i öster till Ostlänkens delsträcka Bäckeby-Tallboda norr om Linköpings flygplats. Den fortsätter in i staden nära den befintliga stambanan som kan behöva byggas om på kortare sträckor för att samlokaliseras med den nya banan.

I denna korridor finns det möjlighet att placera stationen i området kring Stångebro. Den svarta cirkeln i kartan visar en ungefärlig placering av stationen. 

Genom staden går Ostlänken parallellt med Södra stambanan för att sedan koppla ihop banorna i trakerna väster om Bergsvägen. Vid detta område krävs att en bro över stambanan byggs för ett av spåren på Ostlänken för att på så sätt koppla ihop de två banorna.

Korridorerna Steninge söder om Tallboda & Steninge via E4

Med en stationsplacering vid Steninge finns två alternativa korridorer: Steninge söder om Tallboda och Steninge via E4. Inom dessa två korridorer placeras en markförlagd station i ett område mellan Stångån och Bergsvägen där det finns befintlig järnväg. Det som skiljer korridorerna är hur järnvägen kan ta sig in till Linköping.

Genom staden går Ostlänken parallellt med Södra stambanan för att sedan koppla ihop banorna i trakerna väster om Bergsvägen. Vid detta område krävs att en bro byggs över stambanan för ett av spåren på Ostlänken för att på så sätt koppla ihop de två banorna.

I kartan markeras ett område längs med befintlig stambana, väster om Stångån där det finns flera möjliga stationsplaceringar.

Korridor Steninge söder om Tallboda

Denna korridor avviker från Ostlänkens delsträcka Bäckeby-Tallboda öster om Tallboda eller nordost om Linköpings flygplats och fortsätter sedan in mot stationsläget. Södra stambanan behöver byggas om för att få banorna samlokaliserade.

Korridoren innebär en markförlagd station i centralt läge, beskrivet ovan.

Korridor Steninge via E4

Denna korridor går via E4:an norr om Tallboda, efter att ha avvikit från Ostlänkens delsträcka Bäckeby-Tallboda i samma område som vägen mot Linghem passerar E4:an. Möjligheten finns att samlokalisera Södra stambanan och Ostlänken, vilket skulle innebära stora ombyggnader av Södra stambanan.

Korridoren innebär en markförlagd station i centralt läge, beskrivet ovan.

Externa korridorer

Korridorerna för de externa alternativen utgörs av två östliga och två västliga korridorsdelarna. Dessa går att kombinera sinsemellan.

Stationerna placeras i de östliga korridorerna (Extern Ö vid E4 och Extern Ö vid Roxen).

De externa alternativen medger en samförläggning av Ostlänken och Södra stambanan eller med separata stationer där befintlig stambana ligger kvar. I den senare varianten måste goda bytesmöjligheter mellan de båda stationslägena säkerställas. Om de samförläggs, kan man koppla ihop de två banorna efter stationen genom att bygga en bro över stambanan för ett av spåren på Ostlänken. Om de inte samförläggs förläggs denna bro i området norr om Vikingstad.

Korridor Extern Ö vid E4

Korridoren avviker i öster från Ostlänkens delsträcka Bäckeby-Tallboda i området efter att vägen mot Linghem passerat E4:an. Korridoren fortsätter sedan längs med E4 norr om Tallboda på endera sidan av E4:an. Stationen kan placeras längs med E4:an antingen på den norra eller södra sidan mellan Stångån och trafikplats Linköping Norra.

Efter stationen följer banorna endera av korridorerna Extern V E4 eller Extern V Malmslätt innan de ansluter till Södra stambanans befintliga sträckning mellan Malmslätt och Vikingstad.

Korridor Extern Ö vid Roxen

Denna korridor passerar över E4:an, efter att ha avvikit från Ostlänkens delsträcka Bäckeby-Tallboda i området efter att vägen mot Linghem passerat E4:an. Den fortsätter norr om Tekniska Verken – Gärstaverket och söder om Roxen.

Inom denna korridor placeras stationen väster om Stångån. Efter stationen följer banorna någon av korridorerna Extern V E4 eller Extern V Malmslätt innan de ansluter till Södra stambanans befintliga sträckning mellan Malmslätt och Vikingstad.

Extern V E4

Korridoren utgör en av de möjliga fortsättningarna på de båda ostliga korridorerna Extern Ö vid E4 samt Extern Ö vid Roxen. Efter de externa stationsplaceringarna och passagen av trafikplats Linköping Norra löper banan på endera sidan av E4:an. Den passerar trafikplats Linköping Västra och fortsätter norr om Malmslätt. I det fall stationen förlagts norr om E4 behöver vägen passeras. Banan ansluter till Södra stambanans befintliga sträckning mellan Malmslätt öster om Vikingstad.

Extern V Malmslätt

Korridoren utgör en av de möjliga fortsättningarna på de båda ostliga korridorerna Extern Ö vid E4 samt Extern Ö vid Roxen. I det fall stationen förlagts norr om E4:an passeras motorvägen efter passagen av trafikplats Linköping Norra. Banan passerar sedan Malmslättsvägen och fortsätter genom Malmslätt/Tokarp i tunnel eller tråg innan den ansluter till Södra stambanans befintliga sträckning mellan Malmslätt och Vikingstad.

Tunnelkorridorer

De båda korridorerna för tunnelalternativen beskriver lösningar där stationen placeras under mark och spåren passerar stadskärnan i tunnel. Förutom områden för olika varianter på tunnelsträckningar utgörs alltså korridorerna också av områden för möjliga spårdragningar i markplan och i tråg.

Alternativen medger en samförläggning av Ostlänken och Södra stambanan eller alternativ där befintlig Södra stambana ligger kvar. I den senare varianten måste goda bytesmöjligheter mellan de båda stationslägena säkerställas.

Korridor Tunnel Stångebro N

Alternativet ansluter till Ostlänkens delsträcka Bäckeby-Tallboda i trakterna söder om Tallboda/Ö. Malmskogen där Ostlänken och Södra stambanan sänks via en tråglösning in mot staden. Stationsläget placeras under jord i området kring Stångebrofältet.

Efter stationen stiger banorna och löper i nordvästlig riktning. De kopplas samman och når via tråg, markytan mellan Skäggetorp/Barhäll och Riksväg 34/Malmslättsvägen där en anslutning till Södra stambanans befintliga sträckning sker.

Korridor Tunnel Stångebro S

Alternativet ansluter till Ostlänkens delsträcka Bäckeby-Tallboda öster om Tallboda. Banorna sänks via tråg i trakterna söder om Tallboda/Ö. Malmskogen.

Stationsläget placeras under jord i området kring södra Stångebro. Efter stationen löper banorna i västlig till sydvästlig riktning. De kopplas samman och når via tråg markytan någonstans mellan Vallarondellen och norr om Malmens flygfält. En anslutning till Södra stambanans befintliga sträckning sker norr om Malmen via nya markförlagda stambanespår som varierar i längd beroende på var tunneln går i dagen.

Utrymme för service och uppställning

I utredningen ingår också att identifiera områden där det är möjligt att anlägga service- och uppställningsmöjligheter för tågfordon samt en underhållsbas för underhåll av banan.

De linjerade områdena i kartan är platser där det är möjligt att placera denna del av anläggningen.

Denna del av anläggningen innefattar spår för uppställning av tågen över natten och lättare fordonsservice. Underhållsbasen innefattar plats för arbetsfordon för banunderhåll och upplag av material. Till detta område krävs en planskild korsning för tågen, det vill säga en bro över banorna.

Beslutet att säga upp Tomteboda koloniförening har överklagats.

LINKÖPING 1 SEPTEMBER 2020

I juni beslutade samhällsbyggnadsnämnden att säga upp arrendeavtalet med Tomteboda koloniförening.

Beslutet var inte helt oväntat för kolonisterna – en flytt har diskuterats i åratal. Vad som däremot kom som en chock var att föreningen inte erbjöds ett annat område att flytta till, något kolonisterna anser sig ha blivit lovade. Uppsägningen har väckt starka känslor även utanför föreningen, med en livlig debatt på tidningens insändarsida. 

Föreningen tar nu strid och kräver att förvaltningsrätten upphäver beslutet. I ett brev till rätten anför föreningen bland annat följande:

* Nämnden gavs den felaktiga uppfattningen att en flytt skulle innebära att kommunen behövde bekosta en ny anläggning. I själva verket är föreningen beredd att flytta både stugor och plantor. Det enda som krävs är mark, stängsel och VA framdraget till en punkt, något som skulle kunna finansieras via arrendeavgiften.

* Anledningen till uppsägningen – att marken behövs för Ostlänken – stämmer inte. Dragningen av Ostlänken är inte beslutad och av de nio spåralternativ som nu är ute på remiss är det bara två som berör koloniområdet.

* Uppsägningen är ogiltig eftersom den gäller ”lägenhetsarrende”. Eftersom en del av stugorna bebos sommartid borde det vara uppsägning av ”bostadsarrende”.

Dessutom anser koloniföreningen att det är praxis i Linköping att erbjuda ett ersättningsområde när någon tvingas bort från ett område. Föreningen nämner bland annat att Hjulsbro IK och Linköpings Skytteförening fick ersättningsanläggningar när de behövde flytta.

Åke Alvin

Ny rapport från Trafikverket sågar regeringens glädjekalkyl.

SVERIGE 1 SEPTEMBER 2020 Detta är en ledare. 
Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Planerna på ett nytt stambanenät för svenska höghastighetståg har åkt på ännu en bakstöt. Enligt Trafikverkets beräkningar från 2015 skulle notan bli 230 miljarder skattekronor, med ett spann runt 30 miljarder kronor upp eller ner. 

I juni gav regeringen Trafikverket uppdraget att utreda ett snabbtågsbygge för max 205 miljarder kronor. Efter att kalkylerat på investeringsramen hävdar nu Trafikverket i en färsk rapport att den politiskt beställda siffran är orealistisk. Prislappen bedöms obevekligen hamna i den tidigare kostnadsberäkningens övre spann…

En springande punkt är den så kallade systemutformningen vad gäller antal stationer och lägen för dessa. Att anpassa höghastighetsbanorna till centralt belägna stationer blir mycket dyrt. Men det billigare alternativet att dra snabbtågsrälsen utanför stadskärnorna får starkt negativ inverkan järnvägens attraktionskraft. Samma sak om det sparas in på ett eller flera stationsuppehåll. 

Folk ratar science fiction-tågen och väljer andra sätt att resa, helt enkelt. En redan jättelik samhällsekonomisk förlustaffär blir ännu mer omotiverad. Men hur man än vänder och vrider på det, rinner pengarna ner i olönsamhetens svarta hål. 

Trafikverket skriver bland annat: ”Den deletapp som kommit längst i planeringen är Ostlänken och med den kunskap som finns idag så kan vi konstatera att stadspassagerarna är mer kostnadsdrivande än vad som tidigare förutsetts”. Det borde vara en illröd varningssignal. 

Stockholms handelskammare tillsatte i våras en ”omstartskommission” med ledande experter, som hade till uppgift att kläcka reformförslag på hur Sverige skulle gå stärkt ur coronakrisen. Slutrapporten presenterades den 17 augusti och i avsnittet som behandlar infrastrukturen framhåller nationalekonomen Lars Hultkrantz syrligt att Ostlänkens kostnad först beräknades till 20 miljarder kronor, sedan 50 miljarder, därefter 64 miljarder – trots att hastigheten på banan sänkts från ursprungliga 320 km/h till 250 km/h. 

Hultkrantz förordar att bygget av Ostlänken mellan Linköping och Järna läggs på is tills vidare, liksom resten av det tänkta snabbtågsnätet. Det kan ju tyckas surt för oss här i Östergötland. Men ett projekt som slukar enorma resurser utan att ge någon rimlig avkastning tillbaka vore oansvarigt, rent huvudlöst, att fortsätta driva. 

En ekonomiskt förnuftigare prioritering är att förbättra den existerande järnvägen, främst kring storstäderna och regionalt, menar Hultkrantz och Omstartskommissionen. Ska det satsas på nya transportsystem ligger framtiden i elektrifiering av vägtrafiken och ett fossilfritt inrikesflyg. Höghastighetstågens konkurrenskraft är i jämförelse svår att upptäcka. Dra i nödbromsen, politiker!

Christian Dahlgren

https://corren.se/asikter/ledare/artikel/nodbromsa-hoghastighetstagen/4jp4xpkj